Fältrapport
Fältsäsongen 2017
Vi fältarkeologer som skrivit fältrapporterna är Andreas Toreld och
Tommy Andersson.
Hösten 2017
V 36-38
Säsongens sista veckor har vi till större delen arbetat i Döltorp och Valex, Skee socken. Men det första vi gjorde var att dokumentera de stora skeppen i Björke, Skee 1505:1. Hans och Carro från Vitlycke museum passade på att besöka oss vid detta tillfälle, så de fick också möjlighet att se dessa mäktiga skepp uppmålade.
Därefter fortsatte vi till Döltorp, där vi dokumenterat allt, utan den stora "Döltorpshällen", på grund av att där växer säd. Vi hoppas kunna göra denna ristning till våren. Efter Döltorp fortsatte vi till Valex där vi bland annat dokumenterat den sedan länge kända ristningen Skee 604:1 med en stor "ringgubbe", med kropp eller sköld bestående av koncentriska cirklar. I Trejedalen, där det tidigare endast fanns en häll med två skålgropar känd, hittade vi fyra nya hällristningar.
I stort sett samtliga bildristningar i området runt Valexdalen ligger på hällar i vad vi tycker är ovanliga lägen. Det är inte vattenöversilade, lätt sluttande granithällar som i t.ex. Tanum, utan det ser ut som om man i första hand valt hällar på mörk, finkorning berggrund.
Sista veckan gjorde vi ett studiebesök i Østfold, Norge, där Magnus Tangen och Tormod Fjeld visade oss några av områdets vackraste hällar. Vi fick också möjligheten att vara med och nyleta en timme, vilket resulterade i sex nya ristningsytor, varav två figurristningar.
Vi avslutar nu årets fältsäsong. Sammanlagt har vi i år dokumenterat ca 120 hällristningsytor, varav knappt 20 nyfynd. 2018 års säsong börjar i april, då är ni som alltid välkomna att besöka oss i fält.
Skee 1505:1. I förgrunden det "lilla" skeppet, som är ca 1,5 meter långt.
Hans och Carro från Vitlycke museum på besök. Den märkliga trädliknande figuren i förgrunden är ett nyfynd.
Skee 604:1 i Valex. Ristningen är omnämnd som sevärd redan i Hällristningar i Sverige från 1956, men ligger nu bland uppväxande sly.
Detalj av Valexristningen. "Ringgubbens" kropp av koncentriska cirklar är mycket djupt huggna, medan ben och huvud är betydligt grundare.
Två hingstar med sammanbundna mular på Skee 609:1.
Ett av nyfynden i Treje.
Skee 1560.1 på gården Skärje i Valexdalen. Här syns tydligt den finkorniga, mörka bergart som många av områdets hällristningar är knackade i.
Ett av nyfynden i Østfold. Magnus Tangen, Tormod Fjeld och Tommy ser nöjda ut.
V 34-35
Vi har fortsatt med att dokumentera i Björke med omnejd i Skee socken. Redan i början av första veckan nattlyste vi den stora hällen Skee 602:2 och de stora skeppen på häll Skee 1505:1.
Därefter dokumenterade vi den större hällristningen, vilken delvis ligger under en väg (Skee 602:2). Vi grävde så nära vägkanten vi vågade, men fick ändå inte fram hela hällen. Ristningen fortsätter med säkerhet in under väg. Hällen är även skadad i nederkant, där en bit blivit bortsprängd. Ändå kunde vi dokumentera en yta av 4,7x3,4 meter med en stor mängd hällristningsfigurer, tätt huggna intill varandra. Hällen visar upp ett brett urval av de flesta typiska hällristningsfigurerna, bland annat 28 skepp, 15 människofigurer, 12 djurfigurer, 3 fotsulor, 2 hjulkors och koncentriska cirklar.
Vecka 35 började vi med att dokumentera några hällar på Vitlycke museums område, hällarna Tanum 833:1-2 och 835:1. På dessa hällar framkom inga större överraskningar, utan vår dokumentation överrenstämmer ganska väl med de som gjordes av Torsten Högberg i slutet av 1900-talet.
Vi är nu i det närmaste klara med ristningarna i Björke, och har börjat arbetet i Döltorp och Valex, där vi räknar med att dokumentera de närmaste veckorna.
Nattlysning av de stora skeppen på Skee 1505:1 i Björke.
"Hoppande" män och en hjort på Skee 602:2.
Övre delen av Skee 602:2 imålad. Figurerna över det stora skeppet har grävts fram under vägen. Hela ytan på bilden är nu återtäckt.
Nattfoto av övre delen av Skee 602:2.
Skepp på Tanum 835:1.
Skee 602:1:1 i Björke. Hällen fortsätter in under vägen i bildens överkant. I nederdelen syns sprängkanten.
Tanum 833:1, yta A. Längst upp till väster i bilden är skepp av samma typ som på Tanum 835:1. Människofigurerna längst ner på hällen är inte vittrade, utan har aldrig blivit färdighuggna.
"Solvagn" dragen av typisk Döltorphäst på Skee 1537:1.
Våren 2017
Skee 1537:1 i Döltorp. Ristningen ligger vid en ladugård och upptäcktes så sent som i början av 1990-talet.
V 23-25
Dessa veckor har vi till större delen dokumenterat i Björke med omnejd i Skee socken. Vi har hunnit dokumentera 29 lokaler i Skee än så länge. De som är kvar i Björke är några minde ytor som ligger i besådd mark, samt de två största hällarna i området. På de två sistnämda är det mycket arbete kvar för att få fram hela ytorna. På båda växer det stora träd och den ena ligger dessutom delvis under en väg.
Sista veckan gjorde vi årets största nyfynd. På en häll i Heby, Skee socken, hittade vi bland annat sex skepp, fyra människofigurer och ett djur.
Vi har även dokumenterat några hällar inom Vitlycke museums marker.
Vårsäsongen är nu avslutad, men vi fortsätter till hösten med början den 21 augusti.
Skee 605:1 i Björke. Ristningen som är ganska sliten ligger på en närmast plan berghäll på en gammal gårdsplan. Då det inte finns någon bestämd lutning på hällen, är skeppen vända mot olika riktningar. Centralt på hällen, under gräslökstuvan, är en större, sentida, eldskada.
Hällristning från Norrköping.
Skee 1503:1 i Björke, en mycket skadad häll. På hällen är två hjulkors, 48 cm i diameter, som lyfts upp av en människofigur. En liknande figur finns på hällristningarna i Norrköping.
Skee 1504:1 och 1504:2 i Björke. Ristningarna ligger på en plan häll vid kanten av ett ca 2 m högt stup.
Skee 602:1 i Björke, troligen den mest vittrade hällen vi har dokumenterat.
Krigare på hällristning Tanum 834:1 i Vitlycke, inte långt från museet.
Nyfynd i Heby, Skee socken.
Nyfyndet i Heby, med samma hus i bakgrunden som på bilden till vänster.
Aina med vänner från Syrien vid Skee 612:1 i Heby.
Tanum 146:1, yta D och E, utanför Vitlycke musem. Ytorna hittades av Andreas redan år 1996, men har inte blivit registrerade i FMIS.
V 20-22
Vecka 20 arbetade vi i Söbys marker, vid Vålle, i Lurs socken. I början av 1990-talet hittade Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam flera ristningar i detta område, bland annat Lur 426:1, huggen i såpass hårt berg, att den ser nästan nyhuggen ut. I slutet av vecka 20 och hela vecka 21 var vi i Småris i Lurs socken, alldeles vid gränsen till Skee socken. Här finns bland annat socknens största hällristning, Lur 205:1, med 29 skepp, 3 människofigurer, 2 djurfigurer, 1 fotsula, linjer och fragment, samt 30 skålgropar. I området finns även en ristning med tre skepp som vi, trots intensivt letande, inte kunnat hitta (Lur 207:1). När vi trodde att vi var färdiga i Småris, och därmed även i hela Lurs socken, började vi göra en massa nyfynd: inte mindre än 9 nya hällar på två dagar, mestadels bara skålgropar, men även några enstaka figurer.
Vecka 22 gick vi över till Strömstads kommun och Skee socken. I Skee är 198 hällristningar kända enligt FMIS, och endast ett fåtal av dessa är dokumenterade och publicerade. Vi har börjat i Björke som ligger i södra delen av socknen. År 1991 inventerade Sven-Gunnar och Kenneth i området och gjorde flera nyfynd av stora och spännande hällristningar, vilka är helt okända för de flesta. Vi ser verkligen fram emot att få jobba i detta område.
Lur 426:1 ligger dold under en stor rishög.
Detalj av Lur 426:1, med stridsscen.
Lur 426:1 framgrävd. Efter dokumentationen har vi återställt på platsen.
Lur 206:1 i Småris. Hällen ligger mitt på gränsen mellan Lurs och Skee socknar, tillika kommungräns mellan Tanums och Strömstads kommuner.
Lur 205:1. Den stora ristningen hittades i början av 1900-talet av Gustav Hallström. Nu ligger ristningen i en trädgård och omgivningen vårdas av markägarna.
Ett av nyfynden i Småris, Lurs socken.
Skee 601:1 i Björke, med ett stort hjulkors.
Personal från Vitlycke museum på besök i Björke. Skee 601:3 i förgrunden. Vid inventeringen 1991 stod ett hus över en del av ristningen.
V 18-19
Vecka 18 inventerade vi klart i Naverstads och Mo socknar. Endast ett nyfynd med skålgropar på gården Säm i Naverstad. Vi är nu klara med dessa socknar och har därefter koncentrerat oss på Lurs socken. Vi har dokumenterat och inventerat i Lursäng. Där hittade vi två helt nya hällar och även mycket nytt på sedan tidigare kända hällar.
Vecka 18 hade vi en nattguidning i Tova, Tanums socken, i samarbete med hembygdsföreningen och under hela vecka 19 hade vi besök av Theres Furuskog som är ansvarig för hällristningarna i Norrköping.
Nyfynd på Säm i Naverstads socken.
Lur 209:1, Lursäng. Ristningen har varit känd sedan 1970-talet. På hällen är bland annat 10 vagnsfigurer, varav 6 fyrhjuliga och 4 tvåhjuliga. Det gör hällen till den hällristninghäll med mest vagnsfigurer i Bohuslän.
Överst på Lur 209:1 är en "solfigur" vilken inte varit känd tidigare. På högra bilden ett frottage över samma del.
Lur 423:1 i Lursäng. Enligt fornminnesregistret en hällristning bestående av en skålgrop. Efter vår dokumentation en nära nio meter lång hällristning med nio skepp, några linjer och fem skålgropar.
Hällen är, närmast på bilden, nästan lodrät.
Det andra nyfyndet på Lursäng.
En av de sk Kycklingstenarna, Lur 212:1.
Besök av intresserade Lursbor.
Ett av nyfynden på Lursäng. Korset närmast på bilden är en sentida mejselhuggen figur.
Theres Furuskog och Tommy vid Lur 210:2, Lursäng.
Nattguidning i Tova, Tanums socken.
V 16-17
Vi har nu påbörjat 2017 års säsong. Första veckan dokumenterade vi den sista kända hällristningen i Tanums socken, utanför världsarvet. Hällristningen hittades för över 15 år sedan men registrerades först i år. Ristningen ligger i en trädgård vid Tanums station, ett område där det inte tidigare varit några hällristningar kända.
Vi har även inventerat efter nya hällristningar, bland annat i Mo socken. I denna socken har det inte funnits några kända ristningar, men vi hittade en ny häll med tolv skålgropar. Denna ligger i Mörken på östra sidan av Bullaresjöarna.
Vi kommer dom närmaste veckorna vara i Lurs socken, norr om Tanum. Ni är som vanligt välkomna att besöka oss i fält.
Tanum 2371, vid Tanums station. Hällens övre del är mycket vittrad.
Tanum 2371 ligger med exponering mot dalen där Bohusbanan går.
Den första kända hällristningen i Mo socken, vid Mörken på östra sidan av Bullaresjöarna.
Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar
Vitlycke Museum, Vitlycke 2,
457 93 Tanumshede
Mail info@hallristning.se
Bankgiro: 5034-0132