Vecka 38

Årets sista fältvecka. I år har vi avslutat Svarteborgs, Skredsviks, Högås, Sanne, Hede och Krokstads socknar, samt påbörjat Herrestads socken.

Denna vecka har vi inventerat och gjort flera nyfynd av skålgropar i Hede, Skredsvik och Herrestad. Mest förvånande var fyndet av 11 gropar i Hede, på den absolut sista hällen vi undersökte. Detta var det fjärde nyfyndet, och det största, i socknen. Innan vår inventering var det inte känt en enda ristning där.

I Herrestad har vi knappt börjat vårt inventerings- och dokumentationsarbete, men redan hittat fem nya skålgropshällar. Vi kommer att fortsätta i denna socken till våren 2014.

Vecka 37

Under veckan hade Göteborgs universitet en kurs i dokumentation och tolkning av hällbilder, förlagd till Vitlycke museum. Kursansvarig var Stiftelsens styrelseledamot docent Johan Ling. Vi var med några dagar för att visa hur Stiftelsen arbetar med att dokumentera hällristningar.

Resten av veckan var vi i Sörbygden och dokumenterade skålgropsförekomster i Sanne socken. Här finns ristningar på norra respektive södra sidan av Sannesjön, på gårdarna Bjälkebräcka och Vassbotten.

Sanne 57:4, i Bjälkebräcka, där den närmaste ytan är ett nyfynd med 15 skålgropar i bågformad rad.  Ristningen ligger i ett klassiskt skålgropsläge med exponering mot en dalgång.

Vecka 36

Denna vecka blev vi äntligen färdiga med dokumentationen av Skredsvik 101. Vi delade upp området i 18 hällristningsytor. Många av ytorna är nyfynd. Överraskande var en nyfunnen yta med djupt huggna skepp på en brant, mycket uppsprucken häll (101:3 yta J).

En mindre sensation är upptäckten av skurna figurer på 101:1 yta A. En av figurerna är ett fyrbent djur, övriga är mer fragmentariska och har överknackats av skålgropar och rännor. Detta är de första påvisade skurna figurerna i Bohuslän. Anledningen till att figurerna kunnat skäras in är att bergarten här utgörs av en mjuk täljstensliknande bergart. Närmaste kända skurna figurerna finns i Dalsland. De skurna figurerna i Skredsvik har åter övertäckts med jord. 

Vecka 34 & 35 

Höstsäsongen har startat. Vi har börjat med de stora ristningarna på Skredsvik 101. Ristningarna var kända redan vid Göteborgsinventeringen år 1890, men någon bilddokumentation har aldrig publicerats. I samband med vår dokumentation målade vi upp ristningarna med permanentfärg. Senast detta gjordes var 1995 i samband med en mindre arkeologisk utgrävning framför hällarna. Vi har på denna hällen provat en ny kulör på färgen vi målar med. Nyansen är okragul, vilket är en så kallad naturfärg. Den stora fördelen med färgen är att de ca 10% av Sveriges befolkning som annars har svårt att se de rödmålade hällristningarna kan se den gula färgen som har bättre kontrastverkan.

Vi har haft flera besök på platsen bla av Aina som hjälpte till när vi gjorde stora frottage. Andra som besökt oss är personal från Vitlycke museum, intresserade privatpersoner och grannar. Fler bilder finns därför på: https://www.facebook.com/vitlyckemuseum och http://pysslingarna.wordpress.com/.

På fredagen v.34 var vi vid Kiviksgraven och firade Joakim Goldhahn efterlängtade bok om graven. Vi passsade naturligtvis på att se en del hällristningar i trakten också. Tillsammans med Sven-Gunnar och Kenneth såg vi de ristningar som de nyligen dokumenterat.

Vecka 25

Vårens sista fältvecka. Måndag och tisdag ägnade vi åt studiebesök. Vi besökte de stora utgrävningarna av Nya Lödöse i Göteborg och de mycket välbevarade mesolitiska lämningarna i Motala. I Norrköping besökte vi Theres Furuskog och hennes gäng som vårdar och målar upp besökshällarna i kommunen. Tack till alla som tog emot oss och visade oss runt!

Under tisdagen intervjuades vår stiftare Aina Barnevik av P4 Väst: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5568471

Vi avslutade säsongen med två dagars inventering och dokumentation av Hede och Krokstads socknar. I Krokstad fanns tidigare tre kända skålgropslokaler, i Hede fanns ingen känd hällristning. Under vår snabbinventering av socknarna fann vi en ny skålgropslokal i Krokstad och tre i Hede.

Till hösten, från den 19 augusti till den 20 september, kommer vi att arbeta i Sanne, Skredsvik och Herrestad socknar. Välkommen att besöka oss under dessa veckor.

Andreas håller på att krita i det nya vagnsfyndet, som Theres gjort på Himmelstalund.

Vecka 24

Nu har vi dokumenterat klart alla hällristningar i Svarteborgs socken. När vi trodde att vi var klara med Svarteborg 5, såg vi att det fanns en fin slät häll som var övertorvad i närheten. Denna visade sig innehålla två cirkelfigurer och två skålgropar. En av cirkelfigurerna hade ett nätmönster inuti av ovanligt slag. Märkligt nog visade sig hällen vara fotograferad av inventeraren Axel Stene redan 1924, men bilden var refererad till en annan häll ca 50 meter därifrån.

Den sista hällen att dokumentera var Svarteborg 9:1, en av de första avbildade hällarna i socknen. Baltzer avbildade den på 1880-talet, men redan innan hade den avbildats av C. Blom år 1876. Trots flera senare inventeringar och beskrivningar kunde vi finna flera nya motiv på hällen, bl.a. ett 1,45 m långt konturristat skepp med spiralstävar, ett helt uthugget skepp med spiralstäv och fyra oxar med stora horn. Det visade sig också att en tidigare känd människofigur hade en sköld i handen. Sköldbäraren påminner om de vi hittade på den närbelägna hällen Svarteborg 12:1 förra året, med den skillnaden att den nya skölden består av två koncentriska cirklar istället för helhuggna skivor.  

Centrala delen av Svarteborg 9:1. De två nedre skeppen med spiralstävar är nyfynd.

Vecka 23

Och så kom då det fina vädret. Under veckan dokumenterade vi den stora hällen med ristningarna Svarteborg 5:1 och 5:2. Sammanlagt så är hällristningsytan 19x9 meter stor och innehåller bland annat 43 skepp, 20 människofigurer, 8 djurfigurer, 10 cirkelfigurer av olika slag, 1 fotsuleliknande figur, 2 svärdsliknande figurer, 15 skålgropar och ett 20-tal linjer och fragment.

Flera kollegor och intresserade var och besökte oss för att se på hällen, vår gamla arbetskamrat Martin Toresson nu på Rio Kulturkooperativ, Hans Lundenmark från Vitlycke museum samt Aina Barnevik och Bengt Samzelius med flera. Även Bohusläningen uppmärksammade oss och arbetet i Svarteborg:

http://bohuslaningen.se/nyheter/munkedal/1.2193273-aina-barnevik-studerade-nya-hallristningar

Svarteborg 5:1. Ristningen är 9x7 meter stor. Till vänster, på samma häll men utanför bilden, är Svarteborg 5:2. Överst på ristningen är lutningen på hällen liten, medan nederdelen är mycket brant. På vissa delar är hällen mycket kraftigt vittrad, och det har med säkerhet funnits fler figurer, främst på den västra (vänstra) delen av hällen.

Vecka 22

Ostadigt väder i början av veckan. Vi byter tillfälligt miljö och ger oss in i de djupa skogarna i Stackekärr öster om Svarteborg. Vid en liten bäck finns ett vattenfall där någon ristat in två vapensköldar i slutet av 1600-talet. Kanske är det samma personer som dämt upp bäcken och anlagt fallet för att nyttja det till en skvaltkvarn.

Vi ger oss iväg söderut till trakten av Kungälv för att kolla upp några hällar på uppdrag av Bohusläns museum. Vi hittade inget annat än skålgropsliknande bildningar på en åkerholme. Vi passade också på att dokumentera några nyfunna skålgropslokaler i Tossene sn som hittats i samband med en utredning utförd av Rio Kulturkooperativ.

När det blev bättre väder dokumenterade vi den till ytan stora lokalen Svarteborg 17:1 i Rom; en mycket söndersprucken och vittrad häll. Figurena är utspridda på flera mindre ytor. Flera människofigurer har mycket överdriven näsa och fallos. Vi gör två nyfynd på en privat tomt i närheten. Även här finns människofigurer med liknande näsor och fallos. 

Centrala delen av den sönderspruckna hällen Svarteborg 17:1. Baltzer avbildade endast skeppet i mitten.

Vecka 20 & 21

Två veckor med ostadigt väder. Vi har grävt fram och rengjort nästan alla ristningar i Svarteborg socken, men även fått dokumenterat ett par hällar. Nu väntar vi bara på ett stabilt högtryck, så vi även får dokumenterat de riktigt stora hällarna.

I början av vecka 20 hade vi besök av A-kursen i arkeologi vid Göteborgs universitet. I slutet av samma vecka besökte vi Göteborgs stadsmuseum för att studera Göteborgsinventeringens fältdagböcker.

Svarteborg 15:3, det vänstra skeppet hittades av oss vid dokumentationen. Det högra skeppet har ovanliga stävar.

Svarteborg 3:1. Baltzer avbildade ristningen, men såg bara fåglarna, djuret vid dessa och det djupaste skeppet mitt på hällen.

Svarteborg 3:2. Hällen hittades av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam vid inventering inför motorvägsbygget i slutet av 1990-talet.

Vecka 18 & 19

Dessa veckor har vi dokumenterat färdigt Svarteborg 4:1 och 6:1-2 på Bärby. Vi har också nattlyst och gjort frottage på den största av hällarna i området. Vi nattlysningen deltog ett 10-tal gäster från Vitlycke museum, Rio kulturkooperativ och Munkedals kommun. Till vår stora förvåning hittade vi ytterligare ett solskepp vid nattlysningen. Skeppet var avbildat redan av Baltzer, men ingen har tidigare sett solskivan. Enligt vår mening är detta det vackraste av alla kända solskepp!

Under vecka 19 har vi också haft besök av Ulf och Catarina Bertilsson från Svenskt hällristningsforskningsarkiv (SHFA).

Vecka 17

Veckan har varit en riktig grävvecka. Vi har avtäckt hällristningarna Svarteborg 4:1, 5:1, 5:2, 6:1 och 6:2, av vilka de flesta dessutom består av flera ytor. Hällarna är upp emot 100 kvadratmeter stora. Ristningarna ligger samlade inom ett litet område i Bärby, alldeles vid Dinglemotet på E6:an. Passa på och besök oss om ni har vägarna förbi.

De ristningar som vi avtäckt är inte dokumenterade eller avbildade sedan 1880-talet, då Baltzer var där. Baltzers bilder visar på sammanlagt 14 skepp, 1 djurfigur, 1 hjulkors och 4 skålgropar. År 1924 inventerades Svarteborgs fornminnen av Axel Stene på uppdrag av Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening. ”De av Baltzer på 1880-talet upptäckta hällristningarna … ha till större delen återfunnits, och några andra i samma trakt äro uppmärksammade av ortsbefolkningen. Fjorton hällristningar/i hela Bärbyområdet/ blevo helt eller delvis fotograferade eller avtecknade i dagboken, men tiden räckte ej till för en fullständig undersökning.” Av dessa foton är det bara ett fåtal som avbildar de nu avtäckta hällarna. Vid fornminnesinventeringen 1974 gjordes beskrivningar av hällarna, men de dokumenterades inte, och endast ett fåtal foton togs.

Ristningarna i Bärby är i väldigt varierande skick. Många är mycket vittrade, och redan Baltzer klagade på att många av ristningarna var otydliga. Men det finns undantag. Bland annat en nyfunnen yta som vi grävde fram under veckan. Denna är helt ovittrad och varenda knackmärke syns. Motiven är dessutom mycket ovanliga och finns inte på andra hällar i området. Vi ser särskilt fram mot att få dokumentera denna hällristning.

Under veckan har vi dokumenterat en av ytorna, den minsta i hela området, enligt FMIS bestående av ett skepp och några skålgropar. Vid dokumentationen hittade vi även en människofigur, och skeppet visade sig vara ett så kallat solskepp, vilket det finns flera av i Bärby.

Vecka 16

Denna vår kommer vi att fortsätta arbetet med hällristningarna i Svarteborgs socken. Årets första fältvecka har präglats av ostadigt väder och mycket tjäle i marken. Vi har därför ägnat veckan åt att inventera de norra delarna av socknen, runt samhället Hällevadsholm. I detta område fanns inga kända bevarade hällristningar, de närmaste ligger cirka halvmilen härifrån. Däremot finns det trovärdiga uppgifter från Göteborgsinventeringen i mitten av 1920-talet, som berättar om tre skålgropsblock. Dessa har inte återfunnits, och är troligen förstörda i samband med bergstäkt. Vid inventeringen denna vecka har vi hittat fem nya skålgropsytor, varav fyra vid Sjöhaga strax norr om Hällevadsholms gård. Den femte ytan hittade vi vid Skärvhem söder om Hällevadsholms samhälle.

Vi har även inventerat stora områden runt Södra Bullaresjön och området ner mot sjön Aspen. Här fanns en del bra skålgropslägen, men tyvärr inga skålgropar.

Så fort vädret blir stabilare, kommer vi att börja dokumentera de stora hällristningarna vid Bärby inte långt från Dingle. Det rör sig om ca 10 ristningar, varav flera är upp emot 50 kvadratmeter stora. Många av dessa har inte avbildats sedan Baltzer var här på 1800-talet. Vill ni besöka oss och se dessa ristningar, så ring oss på vår fälttelefon: 0706-193175. Ni får naturligtvis gärna hjälpa oss med att torva av ristningarna och göra frottage också.