Vecka 36

Den här veckan har gått i nyfyndens tecken, med tio dokumenterade nyfynd. Vi har även haft en stor geografisk spridning, då vi arbetat i fyra olika socknar.  I Rixö (Brastad sn) avslutade vi förra veckan med att ta en sista titt i området och vi lokaliserade ett lovande läge i anslutning till 137:4. Den här veckan avtäckte vi hällen som visade sig ha ytterligare ett årder.

Under en snabb avstickare till Bokenäs sn dokumenterade vi två hällar, varav ett nyfynd. Vi fortsatte sedan till ett område runt Häggvall på gränsen mellan Lyse och Brastads sn. I området fanns inga kända hällristningar, men efter en dags nyletande hade  vi hittat 8 nyfynd. Den största hällen hade bl.a. 7 skepp och 1 djurfigur på en svagt sluttande häll på ett idealiskt läge ute i en hage. En annan stor häll i området hade 97 skålgropar och ett skepp. Den hällen ligger precis vid ett hus, och hällen fortsätter under en träterrass, så här kan finnas fler ristningar.

I slutet av veckan åkte vi för att visa Martin T en häll i Bro sn som dokumenterades för några år sedan. Vi såg nu några djurfigurer som vi missat, och beslöt att göra en ny dokumentation av hällen.

Bro 33:1.

Bro 33:2. Människofiguren längst till höger är nyupptäckt.

Vecka 35

Denna vecka dokumenterade vi klart hällristningarna i Rixö samhälle.  Den största av ristningarna är Brastad 137:1-2 som är 12x12 meter stor och innehåller flera intressanta figurer. Nedre delen av hällen avbildades redan av Baltzer på 1870-talet, men var vid Ekhoffs inventering på 1880-talet övertäckt. Vid fornminnes-inventeringen 1969 registrerades bara övre delen och den beskrevs ligga i närheten av Baltzers avbildade ristningar. Vid vår dokumentation har vi avtäckt hela hällen vilket visade att det var delar av samma häll. Dessvärre är stora delar av de av Baltzer avtecknade ristningarna bortsprängda vid breddning av lands-vägen.

Nedre delen av Brastad  137:1. Notera sprängkanten nedanför svärdslyftarna.

Nedre delen av Brastad 137:1 enligt Baltzer Pl. 11 och 12 avbildning nr 3.

På övre delen av samma häll finns Brastad 137:2, med den stora Grisflocken, som upptäcktes av Sven-Gunnar Broström och Kenneth  Ihrestam. Detta är en av få hällar med grisar i Bohuslän. Grisar brukar förknippas med Östergötlands hällristningar.

Grisflocken på Brastad 137:2. Skeppet av järnålderstyp i mitten av bilden avbildades redan av Baltzer. 

I backen en bit ovanför 137:2 finns ytterligare två hällar med undernummer 3 och 4. Den senare domineras av 11 åder, varav 4 är nyfynd. På hällen finns också flera skepp av äldre bronsålderstyp med styråra och 2 människofigurer, varav en svärdslyftare.

Fem årder på Brastad 137:4. De tre till höger på bilden är nyfynd.

100 meter från Brastad 137:1 finns 492:1-3. På de senare finns bland annat  flera skepp, djur och tre svärdslyftare, varav 2 tycks stå en Garde.

Två av skeppen på Brastad 492:1.

Svärdslyftare på 137:1, 137:4 och 492:3.

Vecka 34

Den gångna veckan bjöd på blandat väder, vilket för oss betyder blandade arbetsuppgifter. Lite eftersläpande administration och städning av arkivet inledde veckan, samt tid att förbereda dokumentationen av arbetet på Bokenäs vid ristningslokalerna i Svepetorp och Åker.

Bokenäs 105:1 på gården Åker, del av ytan. Ristningen är den till ytan största i Bokenäs sn. På den kraftigt vittrade hällen finns flera fragmentariska skepp och en märklig "skalbaggeliknande" figur.

Onsdag morgon gravlades Göran Andersson i Tossene kyrka. Görans digra arbete som inventerare har länge varit en inspiration för oss, och därför tog Tommy och Andreas ett sista farväl å stiftelsens vägnar. Göran har hittat hundratals ristningar bl.a den stora Åbyhällen och voltigören som är stiftelsens logotyp.

Under arbetet med framtagning av kända hällristningar tog vi chansen att leta efter nya hällristningslokaler, och Martin T hittade sin första ristning. 31 skålgropar blev resultatet på en helt okänd, men väl belägen häll.

På torsdagen fick vi till slut det väder vi väntat på, och lyckades att dokumentera 9 hällristningar, inklusive alla kända figurristningar i Bokenäs socken och två nyfynd.

Efter denna mycket blandade men produktiva vecka gav vädrets makter oss en regnig fredagseftermiddag att åka hem på.

På söndagskvällen var vi åter tillbaka i fält, nu för en publik nattvisning av några av vårens spektakulära nyfynd i Brastad. Detta var ett samarbete med Vitlycke museum på arkeologidagen.

Vecka 33

Den första av höstens sex fältveckor är igång. Denna fältsäsong har vi hjälp av Martin Toresson, som under sommaren arbetat på Vitlycke museum. 

Ett mindre område runt Rixö kvarstår att dokumentera i Brastad sn. Samtidigt har vi påbörjat fältarbetet i Bokenäs sn. Antalet kända hällristningsytor i Bokenäs är 29 stycken, varav endast tre innehåller bildristningar. Det låga antalet bildristningar beror sannolikt på att berget här består av gnejs, vilket inte är lika lämpligt för hällristningar som granit. I de tre angränsande socknarna Dragsmark, Högås och Skaftö finns inte en enda känd hällristning.

Hällen är skyltad av hembygdsföreningen, men ändå ganska svår att hitta till. Ristningen ligger på en liten slät, svart häll, vilken lämpade sig väl för frottage. Vid dokumentationen framkom två tidigare okända skepp och några skålgropar.

Hällristningsblocket Bokenäs 118:1. Blocket är sprucket i två delar.

Den andra stora hällristningen som vi dokumenterat denna vecka är Bokenäs 118:1, som ligger i Bön. Ristningen består av ca 160 skålgropar, några rännor och uthuggna ytor, belägna på flera sidor av ett stenblock. Bergarten var mycket vittrad, mjuk och grovkornig, vilket gjorde det svårt att bedömma det exakta antalet skålgropar. Hällristningsblocket ligger vid den gamla landsvägen, och det finns ytterligare några skålgropsförekomster i fast berg i området.

Vecka 23

Vårens sista fältvecka präglades av ostadigt väder, så vi ägnade början av veckan med att besöka våra kollegor i Tjust på Östkusten. Sven-Gunnar Broström, Kenneth Ihrestam, Roger Wikell och Joakim Goldhahn visade oss runt bland alla sina nyfynd bl.a. Casimirsborg. Hällristningarna i Casmirsborg ligger i ett vackert pastoralt landskap som knappast förändrats sedan bronsåldern. Här finns gravrösen, skärvstenshögar och naturliga hamnlägen vid en havsvik. Ristningarna är av olika karaktär, från de största skålgroparna till ristningar som är så tunt inhuggna så att linjerna inte går att känna, utan bara syns som en vit ”skugga” i berget.

Sven-Gunnar och Andreas studerar hällen.

Lyse 70:1, översikt över hällen. Notera skeppet med trädfigur i förgrunden.

Svärdet är 75 cm långt, men har ursprungligen varit något längre då spetsen fortsätter in i en vittringsskada. Det har ett korsformigt fäste av en typ som enligt Montelius kan dateras till Bronsålderns period IV (se Montelius Minnen från vår forntid nr 1077 och 1080). Svärdet är överhugget av ett skepp som troligen är från samma tid. Detta är det första bronsålderssvärd i naturlig storlek som är känt på de Bohuslänska hällristningarna. Svärd i naturlig storlek är främst kända från Östergötland. Dessa brukar dateras till äldre bronsålder. Ett svärd som kan vara samtida med svärdet från Lyse är det på hällristningen Fårö 379:1 som hittades av Sven-Gunnar Broström under slutet av 1990-talet.

Brastad 108:1, känd under namnet ”Skeppshällarna” åtminstone sedan tidigt 1800-tal. Avbildad av Åberg 1837, Holmberg 1848 och Baltzer 1870-tal. Figurerna är mycket djupt huggna men slitna då de legat i en äldre vägsträckning. Den innehåller många skepp men även tre djupt huggna mansfigurer som påminner om liknande figurer i Tanum. En intressant nyupptäckt var att ett av skeppen hade bemanning med tunt ristade paddlar. 

Brastad 108:1, Skeppshällarna.

Vecka 21

Vi dokumenterade ett stort nyfynd i Medbo, i början av den dalgång som leder in till Holländaröd/Hjälmedal. Även här fanns ”svärdslyftare”, denna gång sex stycken över ett två meter långt och mycket djupt hugget skepp. När vi fann hällen stack endast en del av skeppets stäv fram, resten av den stora hällen var då övertäckt av sten och sentida avfall. Hällen är mycket ojämnt vittrad. Partiet med vattenrinning är extremt välbevarad och slät. Vid sidan av rinningen är berget så vittrat att endast djupare figurer finns kvar. Vid en närmare studie visade sig några av figurerna ha avbildats av Lennart Åberg vid ett besök 1837. Sedan dess har inte ristningen omnämnts, varken av Holmberg, Baltzer eller vid senare inventeringar.

Nyfyndet vid Medbo.

Det två meter långa skeppet och svärdslyftarna.

Vi dokumenterade även den figurtäta ristningen Brastad 141:2 vid Bräcke. Den hittades av Baltzer på 1870-talet. Den innehåller bland annat många timglasfigurer, några fåglar, män med stora händer samt lösa handfigurer, en vagn och två årder.

Tommy, Martin och Andreas framför Brandskogsskeppet i Uppland.

I slutet av veckan dokumenterade vi några hällristningar i Medbo och Bräcke och ägnade resten av tiden till att gräva fram hällristningar. Stiftelsens grundare Aina Barnevik besökte oss i fält tillsammans med några väninnor.

Brastad 476:1. Ristningen hittades av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam 1993.

Översikt över den stora nyfunna hällen i den privata trädgården.

Del av hällen med skepp från äldre bronsålder.

Del av hällen med skepp från yngre bronsålder.

Brastad 126:2. Skeppet var känt sedan tidigare, medan människofigurerna är nyfynd.

Vecka 17 & 18

Under dessa veckor har vi varit kvar i dalgången vid Holländaröd och Hjälmedal. Antalet nyfynd, både nya hällar och figurer på redan kända hällar, har överskridit våra förväntningar. Figurerna är dessutom ovanliga och detaljrika. Bland annat människofigurer med tydliga svärd i händerna, vilket inte är känt utanför denna avgränsade dalgång; människofigurer som siktar på varandra med pilbågar (se vår facebooksida); vackra skepp från olika perioder; Bohusläns vackraste och detaljrikaste vagnsfigur och fågelfigurer som går att artbestämma till tjädrar.  Ändå har vi de största nyfynden i området kvar att dokumentera.

Brastad 128:1, hällen är känd sedan tidigare, men skeppet överst och vagnsfiguren är nyfynd.

Brastad, nyfynd på två klipphyllor. På klipphylla överst t.v. är Brastad 128:1 med vagnsfiguren.

Vecka 16

Denna vecka dokumenterade vi ett stort nyfynd i Rörvall, som vi hittade redan förra året (Se vecka 24, 2009). 

Hällen låg helt öppen, men på grund av hällens dåliga och vittrade tillstånd, hade ristningarna inte observerats tidigare. Ristningens hela yta är 6,5x4,5 m och består av elva skepp, två "dansare" och några skålgropar. De längsta skeppet är 1,4 meter långt.

Hela hällen fotograferad nedifrån.

Under två dagar hade vi hjälp av Andreas Skredsvik, Göteborgs Universitet, för att mäta in hällristningarna med GPS. Under dessa dagar mätte vi in 69 ristningar, med en felmarginal på under 1 meter. Detta får anses som en bra noggrannhet, då flera hällristningar låg i tät skog, och de flesta ytorna är betydligt större, felmarginalen hamnar inom hällens yta.

I slutet av veckan dokumenterade vi en häll som varit känd tidigare, men som bjöd på en överraskning. Tidigare var en människofigur med ringkorskropp, några skålgropar och en linje känd. Nu visade det sig att det var två människofigurer, vilka båda håller i varsitt mycket tydligt svärd! Men detta var inte den enda överraskningen, hällen visade sig vara MYCKET STÖRRE än vi anat. Mer om detta när vi grävt fram allt.

Unika människofigurer med dragna svärd i händerna. Brastad 139:1.

Vecka 15

Årets första fältvecka i Brastad bjöd på fantastiskt fint vårväder med sol och klar luft. Det vågade man inte hoppas på efter en vinter som aldrig verkade ta slut. Agaton production var här och filmade inför ett inslag som troligen kommer att sändas i Vetenskapens Värld den 18 maj. Stiftelsens ordförande Lasse Bengtsson deltog tillsammans med hällristningsforskarna Li Winter och Åsa Fredell.

Vi dokumenterade ett nyfynd som vi gjorde i Bräcke under hösten. En fin liten ristning med fyra skepp av järnålderstyp och en liten fotsula, endast 20 cm lång.

Nyfyndet i Bräcke med järnåldersskepp.

Vi dokumenterade även en ristning i Ödsmål (Brastad 124:1) föreställande en man som jagar eller driver en djurflock med en skällande hund, samt ett skepp med spiralformade hästhuvudstävar. Två liknande skepp dokumenterade vi även i Bräcke (Brastad 267:1). Det ena av dessa skepp avbildades redan av Baltzer på 1870-talet, men har sedan dess beskrivits som ej återfunnet. Veckan avslutades med flera fina nyfynd i Holländaröd, men mer om detta längre fram.