Stiftelsens fältarkeologer Tommy U Andersson och Andreas Toreld i arbete.

Vecka 38

Vi ägnade hela veckan åt att dokumentera den figurrika hällen Brastad 29:1, den sista ristningen vi hade kvar att göra på Backa. Hällen är en gammal kändis, beskriven av Åberg, Holmberg och Baltzer. På hällen är det ovanligt tätt mellan figurerna. Många överhuggningar finns, ibland upp till tre lager. Hällen är begränsad till ytan cirka 5x3 meter. Det är den enda i närområdet med ristningar, trots att flera lämpliga hällar finns i omgivningen.

Flera av motiven visar stora likheter med andra hällristningar i Backa, tex Brastad 14:1 och 18:1. Om det inte är samma ristare så bör det ändå varit samma ”skola” och tidsperiod (sen bronsålder). Längst ner på hällen där ytan är slätare, finns några figurer som avviker i huggningsteknik och utformning, en fyrhjulig vagn, ett par skepp och en nyfunnen hjulkorsfigur kan vara från järnåldern.

De varierande motiven på hällen har haft stor betydelse för olika tolkningar inom hällristningsforskningen. Tolkningarna har ofta baserats på Baltzers avbildning från 1870-talet. Vår  utförligare dokumentation av hällen kommer förhoppningsvis att tillföra nya tolkningar.

Vecka 37

Denna vecka dokumenterade vi två intressanta hällristningar i Rixö och Medbo. Båda hällarna är ovanligt släta och välbevarade. Brastad 109:1 i Medbo är en häll som ofta avbildadas, men det är få som sett den på riktigt. Hällen är liten och flack, samt ligger inne i ett slyigt skogsområde invid en myr. Den intressantaste bilden är en trädfigur med två fåglar, troligtvis skall det föreställa en tall med en tjädertupp i toppen och en höna en bit nedanför.

Hällen i Rixö, Brastad 123:1, är en häll som var känd redan av Holmberg på 1840-talet. Hällen låg då väster om Rixö gård, men ligger nu mitt i ett större stenbrott. Det fanns planer på att flytta hällen, men i stället har  man sparat ut hällen, så att den nu ligger i  kanten av ett stup, men också med en magnifik utsikt mot havet. Skeppen är alla av järnålderstyp med symmetriska stävar. Idag syns fem fotsulor spridda över hällen. Ytterligare ett par dokumenterades av Baltzer, men är nu bortsprängt.

Vecka 36

Denna vecka har vi grävt fram och dokumenterat hällristningar inom flera olika delar av socknen, bland annat i Holma, Bräcke, Nöteberg och Lycke. I området runt Nöteberg finns förvånansvärt få hällristningar kända. En bidragande orsak till detta kan vara en omfattande stentäkt. Brastad 173:2 har troligen varit ett större skepp, kanske närmare ett par meter långt. Nu är endast en del av mittpartiet bevarat. För och akter har båda skadats, den ena av vittring, kanske till följd av sprängning, medan den andra är bortsprängd. Det bevarade fragmentet är 53 cm långt.

Brastad 173:1, som registrerades vid Göteborgsinventeringen i början av 1900-talet, men sedan inte återfunnits vid inventeringarna 1976 och 1990, återfann vi 7,6 m Ö om 173:2. Denna ristning är mycket skadad av en aktiv vittring, och det är i sista stund som vi dokumenterade den.

I Lycke dokumenterade vi tre små hällristningar, en skålgropsristning och två med skepp

Brastad 173:1, observera sprängkanten till väster på bilden.

Vecka 35

Höstsäsongens första vecka fick vi dokumenterat nio ristningar, trots det ganska dåliga vädret. Till vår hjälp var arkeologen Andreas Skredsvik med under veckan. Främst dokumenterade vi skålgropshällar, varav två nyfynd, men även en bildristning, Brastad 148:1, med sju skepp och två människofigurer. Människofigurerna är ”dansande” och liksom ett av skeppen nyfynd. Hällen var i sig speciell, då den del där figurerna finns är i det närmaste ovittrad, och ligger så att kvällssolen gör figurerna mycket tydliga, även för en oerfaren betraktare. Skeppen är av tidig bronsålderstyp och ligger dessutom lågt i terrängen med exponering mot havet.

Vecka 25

Brastad Socken

Sista veckan i fält denna vår, och bra väder i tre dagar. Äntligen fick vi chans att dokumentera den sista hällen längs landsvägen i Backa, Brastad 14:1. Denna hällen är den till ytan största hällen i socknen, och på hällen är också socknens största hällristningsfigur, ett 3,5 meter långt skepp. Det gör skeppet till det tredje längsta i landet. För att hinna göra klart dokumentationen innan regnet skulle komma, fick vi hjälp med arbetet av arkeologistudenterna Saga och Jenny.

En annan häll med stora skepp är Brastad 26:1, även denna invid landsvägen i Backa. Denna häll har vi arbetat med nästan hela säsongen. Den första veckan letade vi upp hällen och grävde fram den. Kontakt togs med Länsstyrelsen för att få permanentmåla ristningen och nu i slutet av säsongen har vi dokumenterat den. Hällen kommer nu att vara uppmålad och förhoppningsvis snart också försedd med informationsskylt. Parkering finns ca 100 meter från hällen.

Vecka 24

Brastad Socken

I början av veckan dokumenterade vi  hällristningar som ligger i Rörvall, ett område några kilometer öster om Backa. Här är det främst skålgropslokaler kända, varav flera med många och stora skålgropar. Redan tidigt gjorde vi dock ett nyfynd av en häll med ett skepp och tre skålgropar.

Den enda riktiga bildristningen i området som var känd sedan tidigare är Brastad 185:1. Ristningen är känd sedan Göteborgsinventeringen, men är trots det ganska okänd. Hällen var när vi kom dit helt övertorvad och varken nuvarande markägare eller hans far kände till den. Efter lite letande och mycket grävande fann vi ristningen. Den visade sig vara mycket intressant på många sätt. På hällen finns tolv skepp, varav några med ovanliga detaljer som krysspant och snedstreck på relingen. Flera av skeppen är huggna över varandra, vilket gör det möjligt att ge dem en relativ datering. Skeppen är grupperade runt en djup eldskada, ca 1 meter i diameter. Eldskadan har sannolikt ett samband med ristningen. På hällen är också tre människofigurer, varav två knäböjer i aktern på skepp (paddlare?), medan den tredje är en fristående ”kosackdansare”.

När vi senare under veckan sökte efter en tidigare registrerad skålgrop cirka hundra meter från  Brastad 185:1, gjorde vi ett mycket spännande nyfynd. Vad vi först trodde bara var några fragment visade sig vara en ny ”kosackdansare”, djupt inhuggen i ett mycket vittrat berg, men av samma typ som ”dansaren” på185:1 och kanske gjord av samma ristare. På hällen har vi hitintills också sett minst fyra skepp, varav två som är över en meter långa och två skålgropar. Hällen är ännu inte dokumenterad , men vi hoppas få möjlighet att göra detta  vid ett senare tillfälle.

Vecka 23

Brastad Socken

Nu börjar vi närma oss slutet av ”Via Sacra”. Endast en stor ristningsyta, Brastad 14:1, återstår att dokumentera. Brastad 16:1, som vi dokumenterat denna vecka, består av två ytor, med 7 meters mellanrum. Yta A ligger alldeles invid landsvägen och är känd sedan 1830-talet. Trots det hittade vi två nya människofigurer på hällen. Den största var en man med helt uthuggen kropp och lyft hammare ovanför huvudet. Figuren är hela 125 cm lång men mycket otydlig. Berget är starkt vittrat och figuren kan ha varit betydligt djupare från början.

Yta B är en liten hällristning bestående av två skepp och en djurfigur. Ytan har ett spännande läge vid ett vattenfyllt hällkar. Efter regn svämmar karet över och vattnet rinner över det större skeppet.

På andra sidan dalgången i Backa dokumenterade vi Brastad 63:1. Den ligger på en ovanligt brant sluttande häll. Figurerna består av tio djurfigurer och fyra skepp. Fler av djuren är djupt huggna och vackert utformade med rund buk och ståtlig hornkrona.

Vecka 22

Brastad Socken

Ännu en häll med ”solstativ” dokumenterades denna vecka, Brastad 61:1. Denna häll har ett dramatiskt läge ovanför ett högt bergstup, med en slingrande bäck och den s.k. Tolle källa inunder. Förutom de två solstativen finns här några djur, en vagnsfigur och en djupt ristad man med hammare och sköld i ena handen.

Vi passade på att måla i några skepp med permanent röd färg som finns på två lossprängda stenblock som ligger utanför Preemraffs entré. De flyttades dit vid en nybyggnation förra året. De har Raä nr 193:1 och198:1 i Lyse socken.

På fredagen mätte Christopher Sevara från Göteborgs arkeologiska institution in alla ristningar vi hittills dokumenterat med GPS. Detta är särskilt viktigt inför framtiden på de mindre ristningarna som saknar goda orienteringspunkter i landskapet. Alla mätningar har en felmarginal för X- och Y-koordinaterna som är mindre än 0,5 meter.

Vecka 21

Brastad Socken

Brastad 21:1 är en hällristning som har en intressant arkeologihistoria. Hällristningen avbildades första gången av Holmberg 1848. Han ser ett ”solstativ”, en vagn, en fågel, ett skepp och två skålgropar. Några år senare, i mitten av 1870-talet, avbildas hällen av Baltzer. Han har fått med en betydligt större del av hällen, bl.a. flera djurfigurer, skepp och en människofigur.  Hällen omnämns också vid ”Göteborgsinventeringen” år 1890.

Därefter försvinner hällen i glömska. Vid fornminnesinventeringen år 1969 hittar man visserligen en hjortfigur och några linjer på hällen, men man förknippar inte hällen med den nyfunna hjorten med den hällristning som Holmberg och Baltzer avbildat. I stället förknippar man den med en annan av Baltzers försvunna hällristningar.

Vid revideringsinventeringen 1990 hittar man ytterligare figurer på hällen, bl.a. tre djurfigurer som också Baltzer har med i sin avbildning. Men inte heller nu sammankopplar man hällen med de gamla avbildningarna. Hjortfiguren som hittades 1969 återfinns inte 1990. I början av 2000-talet anses Holmbergs och Baltzers hällristning vara försvunnen eller kanske rent av förstörd vid vägbyggnationen på 1930-talet.

Vid vårt dokumentationsarbete visste vi i början inte vad vi skulle hitta. Det var svårt att förstå att det var samma häll som beskrevs i fornminnesregistret 1969 och 1990. Vi hade inte heller någon tanke på att det kunde vara den försvunna hällen. Hela hällen var övertäckt med ett upp till 70 cm tjockt jordtäcke. Ganska snabbt hittade vi den del av hällen som beskrevs 1990. Efter en halv dags grävande kunde vi med belåtenhet konstatera att vi återfunnit en försvunnen hällristning. Men var fanns hjorten från 1969? Var det samma häll? Efter ett visst mätande och kontrollerande mot skisserna i fornminnesregistret, fortsatte vi att gräva. När vi nästan var på väg att ge upp, så kom den äntligen. Vad vi först misstänkt vara tre olika hällristningar visade sig vara olika delar av en och samma häll. Vår dokumentation sammanförde tidigare uppgifter till en helhet samt bidrog med några nya figurer och omtolkningar av en del tidigare kända. Hela ristningen är dock inte dokumenterad ännu. En del av den finns fortfarande kvar under vägen. Historien fortsätter för framtidens arkeologer.

Vecka 20

Brastad Socken

Under veckan har vi dokumenterat flera figurrika hällristningar. En figurtyp som är unik för Brastad socken är de så kallade ”solstativen”. Dessa brukar, som namnet anger, tolkas som en solsymbol som rests på ett stativ, kanske för tillbedjan. I socknen är ett tiotal solstativ kända, och under veckan har vi dokumenterat fem av dessa, bland annat den största och djupaste, som finns på hällristning Brastad 15:1. På hällristning Brastad 46:1 finns inte mindre än tre solstativ.

Båda ristningarna är gamla kändisar. Förutom att både Holmberg och Baltzer avbildat hällarna, så har också doktor Lennart Åberg avbildat några av figurerna redan 1837. Bilderna publicerades året därefter i ”Annaler for nordisk oldkyndighet”, där han hade med figurer från inte mindre än 15 hällristningar från Brastad socken.

Vecka 19

Brastad Socken

Denna vecka gjorde det sämre vädret att vi ägnade mer tid åt att gräva fram hällristningar än att dokumentera dem. I gengäld var det årets intressantaste ristningsfynd som dokumenterades: klinkbyggda skepp av ovanligt slag. Vi är osäkra på om de skall ges en tidig datering till senneolitikum/tidig bronsålder eller en mycket sen datering till tidig järnålder. Stiftelsens styrelseledarmöter Johan Ling och Lasse Bengtsson kommer nog att diskutera denna hällristning ingående. Under veckan gjorde GP ett reportage som publicerades under lördagen.

Vecka 18

Brastad Socken

Denna vecka har vi ägnat nästan uteslutande åt att dokumentera ristningar som vi grävde fram förra veckan. Av det skälet hittade vi inga nya hällar med hällristningar, men väl flera nya figurer på redan kända ristningar.

Vecka 17

Brastad Socken

Åter en vecka med bra väder. Vi har ägnat nästan all tid vid landsvägen i Backa Brastad, den så kallade Via Sacra. Det är längs denna väg bl.a. Skomakaren och hällristningen med ”Solvagnen” finns. Dessa två stora hällristningshällar har vi dokumenterat redan tidigare år.

Denna vecka har vi dokumenterat flera hällar och vi har gjort ett 10-tal nyfynd. Vi hann dessutom gräva fram flera kända hällar, som varit övervuxna i minst 20 år. En eftermiddag tog vi emot besökande journalister, bland annat för veckotidningen Allers.

Vecka 16

Brastad Socken

I år börjar vi med Brastads socken. Enligt FMIS finns här 137 kända hällristningslokaler. Ristningarna i Brastad har varit kända sedan länge. Den så kallade Skomakaren är den första hällristningen i landet som avbildats, detta redan år 1627. Holmberg dokumenterade flera ristningar i socknen i mitten av 1800-talet, och i slutet av samma århundrade dokumenterade Baltzer 25 stycken hällristningar här. Därefter är bara enstaka nydokumentationer publicerade.

Under första veckan dokumenterade vi en känd häll, gjorde ett nyfynd som också dokumenterades samt letade fram ett par hällar och förberedde dessa för dokumentation. På fredagen hade Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar styrelsemöte i Lysekil och stiftelsens grundare Aina Barnevik besökte oss i fält.