Fältrapport
Fältsäsongen 2023
Vi fältarkeologer som skrivit fältrapporten 2023 är Tommy Andersson och Andreas Toreld.
Under hösten har vi koncentrerat arbetet i Kville socken till gårdarna Hjälpesten, Hede Värniksgården och Solbräcke. I samtliga områden har vi gjort många och stora nyfynd.
På arkeologidagen hade Andreas en visning av vårt stora nyfynd på Nord-Edsten. Visningen gjordes i samarbete med Stig Swedberg från kulturkooperativet Kulturlandskapet. Det kom ca 40 personer på visningen.
I det område inom Kville socken som vi arbetat i under hela året var det ca 40 kända hällristningar innan vi påbörjade vårt inventerings- och dokumentationarbete. Inom området har vi i år gjort 75 nyregistreringar, så det nu finns ca 115 kända hällristningslokaler i området.
Hösten 2023
Kville 103:1 i Hjälpesten. Skeppet med zig-zag linjer i skrovet och de två djuren är nyfynd.
Kville L2023:4479 i Hjälpesten, ett av våra till ytan största nyfynd. Hällristningen är 13,5x5 meter stor och innehåller 22 skepp, 6 cirkelfigurer och 45 skålgropar.
Kville 102:1-2 i Hjälpesten. Hjälpesten 102:1 är enligt vår åsikt ett av de vackraste hällristnings-skeppen i Bohuslän. Det övre skeppet på 102:2 är ett nyfynd.
Kville 39:1, dokumenterad av Åke Fredsjö 1951.
Kville 39:1, Hede Värniksgården. Ristningen är på en mycket brant häll. Flera av motiven är nyfynd.
Tre nyfynd på Hede Värniksgården.
Kville 17:2 i Solbräcke. Tommy står vid 17:1.
Kville 17:1. Andreas studerar ristningen i släpljus.
Kville 16:1, Solbräcke. Det stora skeppet har varit känt sedan slutet av 1800-talet. På den stora hällen i bakgrunden finns Kville 17:1-2.
Tommy och besökare vid Kville 16:1, Solbräcke.
Nyfynd L2023:4494 nedanför Kville 16:1, Solbräcke.
Nyfynd L2023:4496 nedanför Kville 16:1.Tommy står i vid Kville 16:1.
Nyfynd L2023:4490 i Solbräcke.
Våren 2023
Kville 17:1. Ristningen ifylld med kritvatten.
Nyfynd L2023:4492 på hällen i Solbräcke. 17:1 i bakgrunden.
Nattfoto på Kville 16:1.
Frottage av det stora skeppet på Kville 16:1.
Lutningen på L2023:4494, ett ganska brant berg.
Hästarna på nyfyndet L2023:4496.
Nyfynd L2023:4498 i Torp Sörgården. Tommy står vid nyfynd L2023:4499. På ovansidan av hällen är två nyfynd bestående av skålgropar.
Vi har under våren uteslutande arbetat i Kville socken, Tanums kommun. Hällristningarna i Kville socken dokumenterades under 1940- och 1950-talen av Åke Fredsjö, och socknen ansågs länge som den bäst dokumenterade socknen i Bohuslän. Under 1970- och 1980-talen inventerade Torsten Högberg och Göran Andersson de norra delarna av socknen, och ett antal nyfynd gjordes. Många av dessa har aldrig avbildats.
Vi har utöver dokumentationen även nyinventerat stora områden, då vi erhållet ett bidrag från Hägglundstiftelsen för detta ändamål. Vid inventeringen påträffades ett 50-tal nya hällristningar.
Kville 45:1 på Länmansgården är en hällristning som varit känd och avbildad redan i början av 1800-talet. Den har flera intressanta motiv med bla skivor och vackra skepp. Den stora eldskadan har tagit bort större delen av ytan. Skadan fanns redan i början av 1800-talet. Några sentida ristningar med mejsel gjordes omkring 1900.
Besök av Niklas Ytterberg från Länsstyrelsen som även är aktiv i hemvärnet. Jämte honom Tommy och Louise Karlsson. Louise har praktiserat hos oss i 2 veckor. Hon brukar guida på hällristningarna i Nämforsen, Ångermanland, under somrarna.
Hällristningen är täckt med plast inför kalkering.
Vackert skepp med cirklar i skrovet i kanten av den stora skadan.
Kville 45:2, med utsikt mot kyrkan.
Kville 1160:1 på Stora Jore. Upptäcktes 1990 vid Riksantikvarieämbetets inventering. Endast beskriven som "Hällristning..." Det visade sig finnas ovanliga motiv med meanderslingor som utgick från det ena skeppets båda stävar. Mellan Louise och Tommy står arkeologerna Aaron Stutz och Robert Hernek som besökte oss i fält.
Kville 54:1 på L. Jore/Kolleröd.
Hällristningarna syns tydligt när hällen är blöt.
Samma del av hällen som ovan, men ifylld med kritvatten.
Andreas gör frottage på den mycket släta hällen.
Triskel med skålgrop i mitten.
Kville 55:1 vid Sörkville. 19 skepp och 75 skålgropar, samt några sentida bokstäver AXI. Några skepp är mycket djupt huggna. Dessa avbildades redan på 1840-talet av A. E. Holmberg.
Andreas studerar ett nyfynd på Hjälpesten. Skepp med häst ombord.
Nyfynd med litet skepp på toppen av åkerholme, Hjälpesten. Skeppet har skålgropar på stävarna.
Kville 182:1, Svälte.
Dessa fyra nyfunna skepp ligger på en brant och skrovlig häll 2 meter från den till vänster med alla skålgropar.
Nyfynd av 72 skålgropar centralt i Kville samhälle. Största skålgropen är 14 cm i diameter och 2,5 cm djup.
Kville, nyfynd på Lilla Jore. Havet bör ha legat precis nedanför hällen när skeppet knackades in i mitten av bronsåldern. 13 möh.
Kville 48:1 vid Nytorp nordost om Kville by. Fantastiskt fin liten hällristning med uthuggna skivor omgivna av skålgropar i ring. Känd sedan 1920-talet. Den låga hällen var helt övertorvad när vi kom dit.
Tommy beundrar den tydliga huggningen.
Kville 191:1, i dalgången Nordby-Råröd, öster om Fjällbacka, har ett mycket spännande läge på klipphyllor under ett större överhäng. Där finns 72 skålgropar och en ränna. Skålgropar finns på både klipphyllor och block nedanför. Ett par gropar har det ovanliga läget på den lodräta bergväggen.
Nyfynd vid Vidingen med ovanlig skeppsform, troligen början av järnåldern.
Skivorna omges av 10 resp 15 gropar i ring, plus 2 utanför den ena. Vad det representerar överlåter vi till var och en att fundera över.
Frottage blir bra på släta hällar.
Kville 191:1. Andreas studerar mycket välbevarade skålgropar på klipphyllor.
Nyfynd i Kalvskinn. Tommy vid häll med 25 skålgropar under överhäng. Havet under bronsåldern har stått nedanför hällen där vägen går idag.
I början av maj gjorde vi ett nytt sensationellt fynd. På gården Edsten utanför Fjällbacka fann vi en 15 m lång häll med 13 skepp, 9 hästar, 4 vagnar och 7 människor. Det som gör hällristningen helt unik är att den befinner sig 3 meter ovanför dagens markyta på en brant berghäll som under yngre bronsålder var belägen på en mindre ö. Hällristningen bör ha ristats från en båt när havet stod ca 12 meter över dagens havsnivå. Motiven ligger på en jämn linjesom följer havsytans höjd ca 7-800 f Kr. Motiven stämmer även stilmässigt med denna tidsperiod.
Hällen på lite avstånd.
Hela hällristningsytan är uppmålad.
Det första djupa skeppet är synligt när mossan sopats av. Hela hällristningen var täckt av mossa och har därför varit okänd innan vi fann den.
Hällen innan uppmålning med kritvatten.
Plattformens höjd motsvarar havsnivån när hällristningarna gjordes.
Tommy sitter på en uppbyggd plattform som underlättade dokumentationsarbetet.
Andreas spanar upp mot de tillfälligt uppmålade motiven.
Det övre skeppet är 2,15 m långt och mycket djupt hugget.
Stor människa över 1 m lång bredvid tvåhjulig stridsvagn med vagnskorg.
Vacker scen med två hästar med ryttare och två hästar som drar tvåhjulig vagn.
En vagn med 2 alt 4 hjul dragen av hästar.
Ytterligare en tvåhjulig vagn dragen av hästar. Vanligtvis brukar dragdjuren placeras lodrätt på hällristningarna, precis som vagnen, med det gör inga dragdjur på denna häll.
I en gammal kölna (torkhus för lin) på gården Norr Edsten finns hällristningen Kville 112:1. Ett skepp är omtalat redan 1879 av Emil Ekhoff. Vi upptäckte att det också fanns en liten djurfigur och en märklig antropomorf (människoliknande) figur. Antropomorfa figuren är 1 meter lång och helt uthuggen så när som på två utsparade cirklar i kroppen. Figuren verkar inte färdighuggen, men man kan ana ett ben med vad och fot samt en svärdskida i bältet. Kanske visar en utsparad cirkel knäskålen?
Hällen inne i kölnan är mycket slät men något sliten av tramp och några sprickor har blivit större pga verksamheten.
Skeppet och ett nyfunnet djur ikritat. Grunda ristningar är kritade svagt.
Hällristningen Kville 15:1 i Norra Backa. Det vackra skeppet är djupt hugget och beskrivet av Ekhoff redan 1879. Två lurblåsare ombord. Skeppets stävar ooh ramm har grunda omhuggningar.
Den nyfunna antropomorfa figuren ikritad.
Nattfoto i släpljus.
Kville 110:1 i Edsten.
Kville 247:1 på gården Svälte. Ett segelfartyg daterat 1902 har huggits in med järnmejsel strax nedanför det nyfunna skeppet från bronsålder/tidig järnålder. Skålgroparna var kända tidigare.
