Kville 28:1, detalj på hällens föreställande figurer, vilka består av tre svärd och 2 yxhuvuden i naturlig storlek. Svärden och yxhuvudena är av järnålderstyp och flera av huggningarna är gjorda med ett spetsigt redskap, vilket tyder på att ristningarna troligen är från äldre järnålder.
Efter inventeringsveckorna började dokumentationsarbetet. Vi fortsatte på Österöd i norra delen av socknen, ett område vi redan påbörjat dokumentationen i redan hösten 2021. Men vi hade fortfarande kvar att leta upp Kville 341:1, en hällristning som blev beskriven och avbildad redan på 1800-talet, men sedan inte återfunnits trots att många hällristningsarkeologer letat efter hällen. Efter några timmars letande hittade vi hällen på en plats drygt 160 meter ifrån den utprickade markeringen på kartan i Fornsök.
Kville 341:1, Österöd. Hällen har varit "borttappad" i över hundra år.
När vi kände oss klara med Österöd fortsatte vi med att inventera och dokumentera i Åbrott, Krokbräcke och Liveröd, även dessa gårdar i norra delen av socknen. Trots att just den delen av Kville är mycket välinventerad sedan tidigare gjorde vi flera spännande nyfynd och hittade flera nya figurer på redan kända hällar.
Kville 23:1, Liveröd. Utöver skålgropar och fragmentariska ristningar fanns det bara en föreställande figur på hällen, en så kallad solhäst. Troligen har linjen från hästens huvud fortsatt via sprickan ned till hjulkorset. Sprickan är lite bredare där, men några huggmärken syns inte i dag.
Kville nyfynd 2022:24, yta A-D, mot NV.
Ligger i Krokbräcke.
Kville nyfynd 2022:26, mot NÖ, med Tommy i bakgrunden. Även denna ligger i Krokbräcke. På hällen märks bland annat ett 2,5 meter långt skepp och en påbörjad människofigur, 1,3 m lång, med en bred konturhuggen vad, svärd och fallos, men utan ett ben och huvud.
Kville 897:1, i Krokbräcke på gränsen mot Åbrott. Hällristningen är en av få ristningar i Kville som hittats under den ordinarie fornminnesinventeringen. I regel hittas hällristningarna annars vid specialinventeringar. Hällen ligger, liksom nyfynden 2022:24-26, på plana vattenöversilade hällar, ovanligt högt uppe i terrängen.
Kville nyfynd 2022:24, yta B, mot SV.
Kville nyfynd 2022:26. Detalj av fören på det stora skeppet. Skeppet har mycket konstfulla "krullemular" på stävarna, vilka också förekommer på skepp som finns på bronsföremål, vilket daterar skeppet till bronsålderns period V, ca 900-700 f.Kr.
Kville nyfynd 2022:27, Krokbräcke. Ristningen ligger på en svart, vattenöversilad häll, en så kallad svarthäll.
Kville nyfynd 2022:27. På hällen är det två vattenrinningar. I den vänstra av dessa är bland annat en människofigur med hornhjälm, elva skepp och många skålgropar.
Kville nyfynd 2022:27. I den högra vattenrinningen är det bland annat en människofigur som står på ryggen av häst.
Under Kvilleveckan i mitten av maj dokumenterade vi det nyfynd som vi gjorde i centrala Kville för två år sedan, L2020:8588. En kväll hade vi en offentlig visning av hällen, och ett 40-tal personer kom för att få se på den tillfälligt uppmålade hällristningen.
Kville L2020:8588, Kville Mellangården. Skivorna är upp till 40 cm i diameter och mycket djupt huggna, vid rätt ljusförhållande syns de på flera hundra meters håll.
Kville L2020:8588, detalj på skepp med prickar i skrovet och den största skivan. Tidigare var endast ett skepp med prickar i skrovet känt. Det var på Kville 145:1.
Kville 145:1, Lilla Jore. Skeppet var dokumenterat av Åke Fredsjö år 1952. När vi besökte hällen för att kunna jämföra skeppet med nyfyndet på L2020:8588 fick vi en stor överraskning.
I slutet av vårsäsongen dokumenterade vi en känd hällristning på Lilla Jore. Fredsjö dokumenterade ett skepp på hällen och nämner att det kan finnas några fler otydliga skepp på densamma. Fornminnesinventeringen redovisar ett skepp och en skålgrop. När vi kom till hällen, såg vi snabbt att det fanns flera skepp och människofigurer på hällen, men även minst två svärd. När hällen var färdigdokumenterad kunde vi räkna in 16 skepp, 6 människofigurer, 6 svärd och dolkar i naturlig storlek och av lite olika typer, 1 bronsskära och 3 skålgropar. Sedan tidigare var endast ett traditionellt bronsålderssvärd i naturlig storlek känt i Bohuslän, nämligen det svärd vi hittade 2010 i Lyse socken, Lysekils kommun. Svärden på hällen i Lilla Jore kan dateras till bronsålderns period IV, ca 1100-900 f.Kr. Hällen ligger på en höjd av 13-14 meter över havet, vilket innebär att den låg precis vid strandkanten när hällristningarna höggs in i hällen.
Kville 145:1, Lilla Jore.
Kville 145:1, Lilla Jore. Utöver det tidigare kända skeppet med prickar i skrovet, hittade vi ytterligare fyra skepp som hade det.
Kville 145:1. Svärd fotograferat i släpljus.
Kville 145:1, Lilla Jore. En hällristning föreställande en bronsskära. Denna är något större än de bevarade bronsskäror av samma typ som man hittat. Men även svärdsbilder "i naturlig storlek" hittade på Östergötlands hällristningar, är ofta större än de verkliga bronssvärden.
Kville 145:1. Tillfälligt uppmålat svärd med korsformat fäste.
Fältrapport
Fältsäsongen 2022
Vi fältarkeologer som skrivit fältrapporten 2022 är Tommy Andersson och Andreas Toreld.
Hösten 2022
Vecka 33-37
Höstsäsongen började i mitten av augusti, och vi fortsatte där vi slutat på våren, Krokbräcke i Kville socken. När vi var klara i Krokbräcke fortsatte vi söderut mot Vidingen och därefter till hällristningarna i gränsområdet mellan Karlshed/Skistad.
Under året har vi dokumenterat drygt 100 hällristningsytor, varav 42 nyfynd.
Kville 839:1, Krokbräcke. Hällristningen har ett spännande läge under ett klippöverhäng. Den upptäcktes av hällristningsinventerarna Göran Andersson och Torsten Högberg på 1980-talet, men det finns ingen känd dokumentation av ristningen. Hällristningsytan är totalt 8,4 m lång och ligger skyddad under ett överhäng. Skålgropar finns på plana klipphyllor på flera nivåer, medan hjulkorsen finns på en närmast lodrät häll av finkornig svart bergart.
Kville 839:2, Krokbräcke, upptäcktes på 1980-talet men har aldrig blivit bilddokumenterad. En riktig pärla med spännande läge på trappstegliknande hällar. Bland annat 24 skepp, varav flera med vackra spiralstävar och 9 människor med typiska attribut för yngre bronsålder, såsom hornhjälm, bälte och stora vader. Stora vittringsskador har dessvärre gjort att många figurer skadats eller helt försvunnit.
Kville 2:1, yta C, Kville 3:1 och Kville 4:1, Krokbräcke. Tre hällar som hittades av Åke Fredsjö 1951-1952.
Kville 101:1 i Vidingen, större delen av hällen. En hällristning med många långa skepp.
Nattfoto i släpljus på samma del av hällen. Det går en hällkana över ristningarna som delvis slipat bort dessa. Den har bildats genom att man förr i tiden åkte på stenar nerför den branta hällen. Kanan syns till höger på nattfotot.
Tidigare var ett 3,30 m långt skepp det längsta på hällen. Vi kunde konstatera att det även finns ett 3,80 m långt skepp högst upp på hällen, vilket gör det till Bohusläns näst längsta skepp. Endast det 4,50 m långa skeppet i Torsbo är längre, också det inom Kville socken.
Kville 1329:1, Vidingen. Hällristningen hittades av Andreas år 2003.
Kville 25:1, Vidingen. En djupt huggen och tydlig hällristning.
Kville 108:1, Norra Vidingen. Över den vänstra delen av hällen och över de tre skeppen går en hällkana. Den är dock inte lika tydlig som den på Kville 101:1.
Kville 122:1, Öst-Vidingen. Hällristningen ligger på en mycket låg och flack häll i åkermark.
Kville 121:1, Öst-Vidingen. En skadad häll med fotsulor, skepp, ringkors, "cup and ring", människor och skålgropar.
Nyfynd i Lycke. Hällen är mycket vittrad, men de bevarade ristningarna är till större delen djupa och tydliga.
En häst och ett skepp på nyfyndet i Lycke.
Kville 13:1, Skistad.
En häst och ett skepp på Kville 13:1.
Kville 13:2, Skistad. Två små skålgropar i en smal gracialränna med vattenrinning.
Kville 21:1, Karlshed/Skistad. Hällristningen innehåller 4 skepp och 3 människofigurer från yngre bronsålder. Det största skeppet är dekorerat med zig-zag linjer i skrovet och har vackra hästhuvud-stävar. Det är nog det mest stilsäkra och välproportionerliga skepp vi någonsin sett.
Våren 2022
Vecka 14-23
Vårsäsongen påbörjades i mitten av april. Vi har under våren uteslutande arbetat i Kville socken, Tanums kommun. Hällristningarna i Kville socken dokumenterades under 1940- och 1950-talen av Åke Fredsjö, och socknen ansågs länge som den bäst dokumenterade socknen i Bohuslän. Under 1970- och 1980-talen inventerade Torsten Högberg och Göran Andersson de norra delarna av socknen, och ett antal nyfynd gjordes. Många av dessa har aldrig avbildats.
De första veckorna använde vi nästan uteslutande till nyinventering, då vi erhållet ett bidrag från Hägglundstiftelsen för detta ändamål. Trots att inventeringen till största delen gjordes i utkantsområden, hittade vi ett 30-tal nya hällristningar, flertalet skålgropsförekomster. Även några enstaka kända hällristningar dokumenterades i samband med inventeringen.
Kville nyfynd 2022:02, Rabbalshede gård.
Kville 1428, Solhem. Hällristningen hittades under en gravhög som undersöktes i samband med nya E6:ans byggande. Ristningen var registrerad som bortsprängd, men är fortfarande bevarad.
Kville nyfynd 2022:07, Trättelanda. Hällristningen är den första kända i Kville socken som också ligger inom den bit av Tanums världsarv som går en liten bit in i Kville.
Kville 28:1, i närheten av Nytorp utanför Kville by. På ristningen finns nära 200 skålgropar, vilka varit kända sedan början av 1900-talet, medan figurerna upptäcktes av Åke Fredsjö på 1950-talet.
