Fältrapport

 

Vi fältarkeologer som arbetar med dokumentationen och skriver dagboken är:

Andreas Toreld och Tommy Andersson.

 

Fältsäsongen 2014

Vecka 37-39

 

Dessa veckor var vädret mestadels fint och vi kunde ägna oss dokumentation. Vi dokumenterade färdigt alla lokaler i området runt Hallind och Utby. Av nyfynden kan nämnas ännu en krigare med spjut och rektangulär sköld, något som verkar vara typiskt för området.

 

Vi dokumenterade även en hällristning i Skogetorp nära Kämpersvik, väster om världsarvsområdet. Hällristningen, Tanum 487:1, har varit känd sedan den registrerades av Ekhoff 1891, men aldrig tidigare avbildats. Detta visade sig bli årets stora sensation. Hällen är mycket skadad av stora avspjälkningar, men på en ett av de stora skeppen med helt uthugget skrov kunde vi tydligt se att det finns utsparade motiv av fiskar. Åtminstone fyra fiskar kunde urskiljas, tre simmar åt vänster och en åt höger. Kanske har skeppet ursprungligen varit symmetriskt uppbyggt med sex fiskar mötts på mitten av skeppet. Om fiskarna utgjort ett dekorativt element eller illustrerar lasten i skepp skall vi låta vara osagt. Det unika med motiven är både de tydliga fiskavbildningarna och tekniken att avbilda dem i högrelief. Tanum 487:1 innehåller för övrigt 14 skepp, 6 djur, 2 fotsulor, 10 skålgropar och 10 obestämbara figurer. Vi påträffade också 6 nya hällristningsytor i närområdet, samtliga med figurristningar. De flesta uppvisade skepp av en typ som anses vara mycket tidig, från äldsta bronsålder eller senneolitikum.  De har oftast raka stävar som är vertikala eller lutar utåt och kan bestå av två bord och ett roder som markerats som en utbuktning i aktern.

 

Nu är årets fältsäsong avslutad och vi börjar nästa fältsäsong i mitten av april 2015, då vi kommer att fortsätta att jobba väster och norr om världsarvet i Tanum.

Tanum 889:1, ligger i Utby. Upptäckt av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam 1994.

Tanum 889:1, nyfunnen yta med en krigare med

spjut och fyrkantig sköld.

Tanum 890:1, med skålgropar i formation.

Tanum 886:1.

Tanum 487:1, yta A, Skogetorp.

Tanum 487:1, yta A, frottage av den del av hällen med fiskarna i skeppskrovet.

Tanum 487:1, yta B, med nyfunna skepp av äldre typ.

Tanum, nyfynd i Skogetorp, med fler skepp av äldre typ.

 

 

 

 

Vecka 34-35

 

Första fältveckan under höstsäsongen inleddes av kraftiga regnskurar. Vi gjorde inomhusarbete och besökte en del hällar, men kunde inte dokumentera några ristningar. Den andra veckan var vädret något bättre och vi kunde dokumentera den stora ristningen Tanum 462:1 i Hallind. Ristningen ligger intill Lurvägen och delar av hällen sprängdes bort på 1950-talet när vägen breddades. Den återstående delen av hällristningen är 8,3x3,8 meter stor och mycket söndersprucken pga sprängningen. Den var extremt svårdokumenterad då ristningarna ligger helt intill den 4 meter höga sprängkanten. Motiven utgörs av bla 24 skepp, 8 människor, 8 djur och 4 fotsulor. Flera människor har stora ringformade kroppar bestående av koncentriska cirklar, vilket kan tolkas som sköldar. Det finns också en jaktscen med en människa som trycker ett spjut genom ett djur. Alla motiv på hällen verkar ha knackats in under äldre bronsålder.

På tisdagen hade vi en guidning i samarbete med Tanums hembygdsförening och vuxenskolan. Vi visade först hällarna under dagtid och berättade om vårt dokumentationsarbete. På kvällen återvände vi till hällarna och såg dem i släpljus. Efter guidningen belyste vi några andra hällar i området och hittade bla en människa med ett stort spjut. Dessa spjutbärare verkar vara ett typiskt lokalt drag i trakten.

 

Under nästa vecka tar vi ledigt från Stiftelsens fältarbete och åker till Kiviksgraven i Skåne för att göra en ny dokumentation av ristningarna i kistan. På söndag 31 augusti är det Arkeologidagen och vi visar då allmänheten hur arbetet går till på plats.

Tanum 462:1. Andreas närmast och Tommy. Observera jaktscenen och människofiguren med

cirkelkropp i förgrunden.

Tanum 462:1, Hallind, foto mot SSV. Ristningarna ligger alldeles vid den fyra meter höga

sprängkanten.

Detalj på det största skeppet på 462:1.

Nattfoto på två ryttare som står på sina hästar på Tanum 460:2. Hällen dokumenterades i våras.

Hällen kommer åter att täckas med jord, på samma sätt som den var innan dokumentationen.

 

 

 

 

 

Vecka 24-26

 

Under större delen av dessa veckor har vi varit vid Hallind och Utby i norra Tanum, men vi har även gjort några korta avstickare söderut i Bohuslän.

 

Under en dag i vecka 24 inventerade vi ett litet område i Jörlanda socken i Stenungsunds kommun. Att Jörlanda är ett hett område i hällristningssammanhang visade sig av att vi under denna dag gjorde inte mindre än fem nyfynd. Ett av dessa var riktigt stort och innehöll ca 175 skålgropar och 1 ”cup and ring”.

Vi har även gjort två dagar i Herrestad, Ljung, Forshälla och Lane-Ryrs socknar i Uddevalla kommun. Därmed har vi dokumenterat färdigt alla kända och tillgängliga hällristningar inom Uddevalla kommun. I de delar av kommunen som ligger söder och öster om Uddevalla stad har ingen inventering skett, utan enbart en dokumentation av de fåtal skålgropslokaler som är tidigare kända. I Herrestad dokumenterade vi en skålgropslokal med 125 skålgropar, vilken låg mitt i ett bostadsområde. Hällen registrerades av Bohusläns museum så sent som år 2006. I närheten gjorde vi även nyfynd av ytterligare två skålgropslokaler. Troligen har det funnits fler hällristningar i området, vilka blivit förstörda vid husbyggen.

 

Övrig tid har vi till större delen tillbringat i Hallind och Utby, vilka ligger längs Lur-vägen. I detta ristningstäta område har vi dokumenterat flera intressanta ristningar. Den kanske mest spännande är Tanum 460:2, vilken upptäcktes av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam år 1994. Mitt på hällen är flera stora krigare med helhuggna kroppar, varav två håller i var sitt spjut, ett med bladformad spets och ett med trekantig spets. Den största krigaren har dessutom en stor fyrkantig s.k. keltisk sköld i andra handen. På ristningens vänstra sida är flera stridsscener med ryttare, varav två är beväpnade med hammare och sköld. På denna del av hällen är även rader med mycket små skålgropar, vilka har likhet med harspår. På hällens högra del, vilken tyvärr har en mycket stor skada, hittade vi flera människofigurer. Tyvärr är dessa skadade, och vi kan bara gissa oss till vad som funnits där mer. Stora spjut är ganska vanligt på hällristningarna i detta område. På Tanum 854:1 är spjuten placerade snett över människofigurerna.

 

Ett spännande arbete under dessa veckor var att gräva fram Tanum 573:1. Hällen beskrevs av Gustaf Hallström sommaren 1904, då han även gjorde en skiss av ristningen. Därefter har det byggts en väg över hällen, och det har inte riktigt varit känt var hällen ligger. Tack vare välvilligt bemötande av vägföreningens ordförande, kunde större delen av ristningen grävas fram i vägkanten. Hällen var mycket välbevarad och slät. Både denna ristning och Tanum 460:2 täckte vi över igen efter dokumentationen.

 

Vi har även gjort en snabbvisit på Aspeberget inte långt från Vitlycke museum, i samband med de vårdarbeten som görs där. Vi gjorde då ett litet nyfynd av en häll med ovanligt välbevarade skålgropar. Hällen är helt ovittrad och varenda knackmärke syns. Vi återfann även en ristning som upptäcktes av Torsten Högberg på 1980-talet, men som aldrig blivit registrerad i fornminnesregistret och därför blivit bortglömd och helt övervuxen.

 

Under vecka 25 gjorde Linnea Nordell från Bohusläns museum och Pernilla Sundin från ett vallristningsprojekt i Örebro län ett studiebesök hos oss. Se Pernillas blogg och besöket, med flera hällristningsbilder:

http://www.pernillastund.blogspot.se/2014/06/ett-skepp-kommer-lastat.html

 

Vi avslutar nu vårsäsongen 2014. Höstsäsongen börjar i mitten av augusti, och ni är som vanlig välkomna att besöka oss i fält. Vi kommer under hösten arbeta vidare i området norr on världsarvet i Tanums socken.

Nyfynd i Jörlanda socken med ca 175 skålgropar och 1 "cup and ring".

Herrestad 368:1 ligger mitt i ett bostadsområde. 125

skålgropar och en ring. Alla ristningar ligger i ett stråk

med en svart finkornig bergart.

Ljung 48:2. Ett stenblock med 18 skålgropar

beläget inom Ljungskile golfbana.

Tanum 460:2 i Utby/Hallind. Den högra delen av hällen har en stor vittring, nedanför denna hittade

vi en rad med fragmentariska människor.

Den vänstra delen av hällen har flera unika motiv, såsom en stor krigare med spjut och rektangulär

sköld, parvisa ryttarstrider och rader med skålgropar som liknar harspår.

Tanum 473:1 i Utby ligger delvis under en grusväg. Hela hällen låg framme vid Hallströms besök

1904, sedan dess har hällens exakta läge varit okänt och vi grävde länge innan vi återfann den.

Hallströms skiss över hela hällen. Från FMIS. 

Andreas kalkerar ristningen på en plast. I bakgrunden syns årets fältbil som sponsras av Frontbilar.

I år sponsras vi även av Tanums Sparbank.

Tanum 473:1 täcks över efter dokumentationen.

Tanum 518:1 i Gånehed ligger på ett svårfunnet

läge i skogen som vi aldrig hade letat på om

den inte var känd sedan tidigare och väl inmätt.

Tre nyfunna skålgropar på ovittrad granit på

Aspeberget nära Vitlycke museum.

Tanum 854:1 i Hallind.

Tanum 518:1 efter framgrävning. Den återtäcktes

efter dokumentationen.

Fem meter från den intilliggande hällen på

Aspeberget är bergrunden helt annorlunda. Den

består av en gångbergart som är svart och

finkornig med inslag av stråk med pegmatit. 

Besök i fält vid Tanum 460:2. Pernilla Sundin från Örebro och grannen Anders tittar på när Anders

son Arvid ritar passmärken på plasten. 

 

 

 

Vecka 21-23

 

Som vi tidigare skrivit på sidan, så har vi i år påbörjat dokumentationen av hällristningar i Tanums socken utanför Världsarvet. Vi har börjat i NÖ-delen, dels vid Underslös, dels längs Lurvägen, där en av socknens tätaste hällristningskoncentrationer finns vid Hallind och Utby. Det senare området är kanske ett av de mest välinventerade områdena i Tanum, Gustaf Hallström var här i början av seklet, Torsten Högberg på 1970-talet samt Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam på 1990-talet. Trots det så är ytterst få av dessa i många fall mycket intressanta ristningar aldrig publicerade.

 

I den nordligaste delen av området vid Lurvägen, vid Gånehed och Gården, är bara skålgropsristningar kända. Vi hade hoppats att hitta någon figurristning i området, men de fyra nyfynden vi gjort är även det bara skålgropsristningar.

 

I Underslös har vi dokumenterat tre figurristningar, varav en, Tanum 301:1, faktiskt ligger inom Världsarvet. Men då den har ett geografiskt samband med ristningarna strax utanför världsarvsgränsen, och dessutom aldrig tidigare har publicerats, valde vi att även dokumnetera denna. Vi vill passa på att tacka Gösta för att vi fick springa inne i hans hundgård för att dokumentera ristningen.

 

Vi har också arbetat i den nordligaste delen av Tanum längs E6:an. Vid Knäm och Håkeby har vi dokumenterat färdigt de kända ristningarna och i Tannam hittade vi en ny skålgropslokal. 

Tanum 1017:3 i Gånehed, är den nordligaste

ristningen längs Lurvägen i Tanums socken.

Ristningen dokumenterades redan tidigt på våren,

vilket syns på träden.

Tanum, nyfynd 1 i år. Hällen ligger på ett

klassiskt läge, vid gården Struten i Gånehed.  

Tanum 871:4, vid gården med det fantasifulla namnet Gården. På och runt gården var det sedan

tidigare känt nio små skålgropshällar, och vi hittade ytterligare två till. Det geografiska läget känns

inte alls som bronsålder, och skålgroparna kan vara betydligt yngre än så.

Tanum 465:1 i Hallind. En häll med flera intressanta figurer, bland annat två skepp med ovanligt

stora lurar, stora fotsuleliknande figurer med fem tår, långbenta människor och en vagnsfigur.

Detalj av vagnsfiguren. Den vänstra delen har vittringsskador.

Tanum 301:1, Underslös. Hällen ligger alldeles

vid Tanums hällristningsmuseum, vilket syns i

bakgrunden bakom det vita huset. Trots

närhetentill museet har det tidigare inte publicerats någondokumentation av

hällristningen.

Hällristning vid Knäm. Hällen påträffades redan

1986 av Torsten Högberg. Trots att den varit

kändsåpass länge, och bara ligger några meter

från en sprängkant vid gamla E6an, så har

ristningen inte blivit registrerad i

fornminnesregistret.

Ett ovanligt skepp på hällen i Knäm.

Tanum 514:1 ligger vackert i en betesmark på Knäm. Skeppet är ett nyfynd.

 

 

Vecka 19-20

 

Under dessa veckor har vädret gjort att vi tillbringat flera dagar med inomhusarbete. Vi har även haft utbildning i 3D-fotografering med Christopher Sevara från Wiens universitet. Utöver det så har vi dokumenterat ett 10-tal skålgropslokaler och två bildristningar Tanum.

 

Under vecka 20 har vi haft flera besök i fält. Under hela veckan var Theres Furuskog från Norrköpings hällristningsområde med oss i fält. På torsdagen hade vi besök av A-kursen i arkeologi, från Göteborgs universitet, och under fredagen hade vi besök av dels personal från Vitlycke museum, dels av makarna Per och Christina Andrén från Kronobergs arkeologiska förening.

Tanum 468:1, i Knäm. På hällen är fyra skepp av

äldre bronsålderstyp. Det finns inga skålgropar eller

andra figurer på hällen, vilket det sällan gör på

skeppsristningar från denna tid.

Tanum 458:1, i Håkeby, inte långt från föregående

häll. Ristningen ligger precis vid en sprängkant vid

gamla E6:an, och delar av hällen har sprängts bort.

Ristningarna på Tanum 458:1 är av yngre typ, period V, med skepp med spiralstävar och kraftig, rest

kölförlängning i fören. Skepp av denna typ har ofta en större avbildad människofigur, ett vapen eller något annat föremål placerat centralt på skeppet.

Några av veckans besökare, från vänster: Therese, Christina, Hans från Vitlycke museum, Karin (VM),

Marja (VM) på knä, Per och Lars (VM).

Vecka 17-18

 

Denna säsongen var vi tidigt ute i fält för att gräva fram ristningar och förbereda för årets dokumentationer. Martin Toresson hjälpte till under en veckas tid i slutet av mars.

 

I vår ska vi i första hand avsluta dokumentationen i Herrestads socken vid Uddevalla, samt dokumentera några mindre hällar i socknarna runt omkring staden. När det är avslutat har vi dokumenterat samtliga kända hällristningar i kommunerna Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Uddevalla och Orust.

 

Vi har nu även påbörjat dokumentationen av Tanums sockens hällristningar norr om Världsarvet.

 

Vecka 17 hade vi besök av personalen från Fylkeskonservatoren i Vest-Agder, Norge. Vi visade hällristningar och andra fornminnen mellan Tanum och Lysekil.

Martin Toresson gräver fram nederdelen av

ristningen Herrestad 58:3. I bakgrunden syns den

mäktiga Havstensklippan på andra sidan fjorden.

Herrestad 58:4, med runor. Enligt vår bedömning är

såväl runor som hällristningar sentida och huggna

med mejsel. Möjligen kan skeppet vara inhugget

över ett riktigt hällristningsskepp.

Herrestad 58:1, nattfoto av ett av skeppen.

En nyfunnen yta på hällen Herrestad 58:1.

Herrestad 58:1, större delen av ristningen. Den nyfunna ytan ligger strax till vänster i bild. 

Detalj av skepp med ovanliga

stävprydnader, på

Herrestad 58:3

Dessa hällar har tidigare varit in-

murade i en bakugn.

Grinneröd 7:1-2

Grinneröd 23:1, en häll med över

100 skålgropar.

Tanum 275:1, Häskje. Känd redan från Baltzer,

men två av "solstativen" är nyfynd.

Tanum 271:1, Underslös. Känd sedan länge, men

med några nya figurer.

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar

Vitlycke Museum, Vitlycke 2,

457 93 Tanumshede

Mail info@hallristning.se

 

Bankgiro: 5034-0132