Fältrapport

 

Vi fältarkeologer som arbetar med dokumentationen och skriver dagboken är:

Andreas Toreld och Tommy Andersson.

 

Fältsäsongen 2012

Vecka 38

Årets sista vecka i fält och vi har dokumenterat alla hällristningar på Orust. Sista fältdagen hittade vi ytterligare två hällristningar i Rålanda, så här finns nu fem kända ristningar. Detta är en av flera dalgångar där det innan vårt inventeringsarbete inte fanns några kända hällristningar. Andra områden med koncentrationer av hällristningar, där inga var kända tidigare är Hvena i Röra socken, Hoga i Stala socken och Bö i Långelanda socken. En lika intressant iaktagelse är att vissa dalgångar med fina hällar helt saknat ristningar. Vi har hittat drygt 100 nya hällristningsytor på ön, men bara 3 av dessa har föreställande figurer.

Under veckan har vi också fått vår nya rapport, Hällristningarna på Lökeberg, utgiven. Det är ett exklusivt planschverk som vi gjort i Baltzer anda. Rapporten finns att köpa från Vitlycke museum.

Vår vackra rapport över figurristningarna i Foss socken.

Nyfynd på Rålanda som vi gjorde vår absolut sista fältdag detta år.

Andreas dotter Elvira var med oss och dokumenterade Morlanda 85:1, som är ett lossprängt block från Glimsås, men som nu finns vid Vitlycke museum.

Vecka 37

En vecka med varierat höstväder, vissa dagar solsken och andra dagar riktigt busväder. Vi har arbetat vidare i de centrala delarna av Tegnebyslätten. På åkerholmarna söder om Tegneby prästgård finns sedan tidigare många kända skålgropslokaler. Det visade sig vara lätt att hitta ännu fler. Vi har nu dokumenterat 31 ytor där, varav 21 är nyfynd. Trots att det även fanns några riktigt släta hällar har vi inte lyckats hitta någon ristning som innehållit annat än skålgropar.

Hällristning Tegneby 85:1, på gården Loppetorp, ligger vid en hög klippkant, med exponering över dalen mot väster. 

Tegneby 163:1 i Kallefors är djupa

och välhuggna skålgropar, nästan ovittrade. I bakgrunden, mot söder syns Tegneby kyrka.

Nyfynd i Lunneslätt gård, söder

om Tegneby prästgård, med 45 skålgropar.

Vecka 36

Åter en vecka med bra väder och många nyfynd. Vi startade från söder nere i Rom (alltså i Tegneby socken).Där fanns några kända skålgropslokaler, men det var lätt att finna fler. Vi hittade bland annat en med 55 gropar tätt samlade. Alla lokalerna ligger runt den sydligaste av de åtta gårdarna på Rom.

I mitten av veckan var vi i Tossene socken där Ingemar Niklasson har gjort några fina nyfynd i närheten av kyrkan. Området är numera landskapsvårdad betesmark, där det tidigare växte tät skog vid stiftelsens inventerings- och dokumentationsperiod. Området utgör ett riksintresse för kulturmiljö med en koncentration av hällristningar. För mer information se: www.baldershagar.se.

Vi har under flera tillfällen fått besök av Aina Barnevik som grundat Stiftelsen och har sitt föräldrahem på Orust. Hon var med när vi hittade och dokumenterade en ristning på Rålanda som förutom 46 skålgropar även innehåller 7 rännor. Det fanns inga kända ristningar i området sedan tidigare, vilket gör fyndet desto viktigare.

Nyfunnen grupp med små skålgropar, tätt huggna, vid sydligaste gården i Rom.

Nyfynd i Rom, Tegneby socken. Skålgroparna är huggna i den mörkare bergarten mellan de ljusare strimmorna.

Nyfunnet skepp i Tossene. Stävarna avslutas med skålgropar.

Nyfynd i Tossene med djurfigurer. Ovan ristningen står en nöjd hällristningsupptäckare, Ingemar Niklasson.

Aina målar nyfunnen hällristning i Rålanda. I bakgrunden hennes föräldrahem.

Människofigur på nyfynd i Tossene. Figuren är inte färdighuggen, ena benet är bara påbörjat med en fot. I bakgrunden kan man ana ytterligare ett nyfynd med bland annat ett skepp, och ännu längre bak skymtar Tossene kyrka.

Aina och Tommy dokumenterar nyfyndet i Rålanda.

Vecka 35

Första fältveckan denna höst. Vi är nu tillbaka på Orust, där vi har kvar några delar av Stala resp. Röra socken samt hela Tegneby socken. Veckan började med att vi dokumenterade de första kända människofigurerna på hällristningar på ön. Vi hittade dessa redan förra året, men fick inte möjlighet att dokumentera dessa förrän i år. Fyndet har fått stor spridning i de lokala medierna, Bohusläningen, Orust Tjörn tidning och Radio Väst har gjort repotage. Läs Bohusläningen här: http://bohuslaningen.se/nyheter/orust/1.1746833-unik-hallristning-patraffad-pa-orust

Vi vill tacka markägarna Hans och Anne-Marie Abrahamsson för trevliga pratstunder och gott kaffe.

Under de första dagarna har vi inventerat och dokumenterat de sista delarna, och sista hällristningarna, i Stala och Röra socknar. I Hvena, Röra socken, har vi hittat sex nya skålgropsristningar. I den dalen var det tidigare inte känt några ristningar. Nästa vecka ska vi börja i Tegneby socken, och vi startar i den södra delen vid Rom. 

De nyfunna människofigurerna i Hoga, Stala socken.

Skålgropar inte långt från Stala kyrka, Stala 271:1-3.

Radio Väst var och gjorde en direktsändning från vårt fynd med människofigurer i Hoga. På bilden är markägarna Hans och Anne-Marie Abrahamsson, Andreas och reportern Anders Abrahamsson. Lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5249282

På det långa stenblocket framför bergsbranten är det fullt med skålgropar. Stala 66:1 i Långeby.

Ett av veckans nyfynd i Hvena, Röra sn.

Vecka 24 & 25 

Dessa sista veckor har vi dokumenterat flera mindre ristningar i Svarteborg. De flesta av hällristningarna i socknen har aldrig blivit dokumenterade med moderna metoder. De bästa avbildningarna är de som gjordes av Baltzer i slutet av 1800-talet, och just i Svarteborg (eller Tose socken som det hette då) är hans avbildningar av mindre bra kvalité. På Svarteborg 16:1 var det tidigare bara känt ett skepp och en skålgrop, men här hittade vi ytterligare ett skepp. På Svarteborg 9:2 var det likadant. Här var ett skepp och två skålgropar kända, men här hittade vi bland annat en människofigur och flera skepp. Mellan det vackra hjulkorset på 10:2 och människofigurerna på 10:1 hittades även där ett litet skepp.

I slutet av vecka 24 hade vi besök av Saga, som hjälpte oss att dokumentera den stora ristningen Brastad 14:1 år 2009.

De stora skeppen på Staxäng, Svarteborg 14:1 och 14:2 har tidigare varit övertäckta med plast och mineralull. När vi kom till platsen hade denna täckning till stor del blåst av. Där den fortfarande legat kvar, var berget ovanligt fuktigt, och den glimmerrika gnejsen alldeles mjuk och porös. Dessutom hade myror byggt bo i sprickor, och på det sättet sprängt sönder berget ännu mer. Vår uppfattning är att övertäckningen i detta fall gjort mer skada än nytta.

Sista dagen i år gjorde vi två nyfynd. Dels en skålgropshäll på Bärby, dels ett mycket tunt hugget skepp på Medbo. Samma dag han vi dessutom med att dokumentera Svarteborg 1:1 på Medbo.

Till hösten planerar vi att göra klart dokumentationen på Orust. Nästa vår beräknar vi att komma tillbaka till Svarteborg. Vi kommer då att dokumentera de stora och till stora delar okända ristningarna med nummer 4:1 - 6:2 vid Bärby. Dessa ristningar är mellan 50 och 100 kvadratmeter stora, så vi tar med tacksamhet emot gräv och nattlysninghjälp. Hör av er om ni är intresserade.

Nyfunnet skepp på Svarteborg 16:1, Bärby.

Saga målar i ristningen Svarteborg 9:1.

De stora skeppen på Svarteborg 14:1 och 14:2 i Staxäng.

Hjulkorset på Svarteborg 10:2. Dokumenterades av Baltzer.

Ibland får vi hjälp av andra för att nosa upp nyfynd.

Nyfynd av skepp på årets sista fältdag. Medbo.

Människofigurer på Svarteborg 10:1. De två större dokumenterades av Baltzer, medan den mellersta är ett nyfynd.

Svarteborg, fornlämning nummer 1:1 i Medbo.

Och några nyfunna skålgropar på Bärby.

Vecka 22 & 23 

 

Det har varit två intensiva veckor med både kontors- och fältarbete. Samtidigt som vi försöker att dokumentera så mycket som möjligt av hällristningarna i Svarteborgs socken, så sammanställer vi också en rapport över hällristningarna på Lökeberg i Foss socken. I denna socken, Foss, har vi nu också dokumenterat klart alla kända hällristningar.

I början av vecka 22 hade vi med oss en praoelev, Joakim Staxgård. Han var med och dokumenterade Svarteborg 577:1 på Staxäng, en gård som tillhör hans släkt. I slutet av samma vecka dokumenterade vi Svarteborg 12:1 vid Buråsberget, en ristning bestående av bl.a. tre större ristningsytor, varav en på en lodrät häll.

Vecka 23 fortsatte vi med ristningarna vid Buråsareberget, denna vecka Raä nr 11:1. Åter en stor hällristning, med ristningar på flera ytor och nivåer. På denna ristning är bl.a. 26 skepp, 6 människofigurer och en svastika. Ett av skeppen, som är på en närmast lodrät häll, har en uthuggen skiva på en stång, ett så kallat solskepp. Två av människofigurerna, vilka tidigare inte observerats, har varsin uthuggen skiva i händerna. En sköld eller en solsymbol? Denna hällristning har tidigare bara varit publicerad av Baltzer, och den avbildningen är kanske en av hans minst exakta. Vid arbetet med 11:1 var fotograf Anders Jirås med oss ute i fält.

Svarteborg 12:1, nedre delen. I bakgrunden syns

de två andra, större ytorna.

Svarteborg 12:1, de två övre ytorna. Det är

ovanligt att ristningar ligger på en lodrät häll. 

Svarteborg 11:1, på gården Bärby Västergård.

Svarteborg 12:1, de två nyfunna krigarna med

sköldar.

Svarteborg 577:1 på gården Staxäng. Strax

bakom kullen ligger E6:an.

Vecka 21

En hel vecka med strålande solsken och riktig högsommarvärme gjorde att vi kunde dokumentera många ristningar. Vi har äntligen kunnat göra klart alla kända ristningar i Brastad socken, då vi nu dokumenterat två återstående ristningar med skeppsmotiv som vi fann för tre år sedan, Brastad 602 och 604. Vi har också dokumenterat ristningarna runt Bärby Östergård i Svarteborg socken. Dessa ligger på ett större impediment på Dingleslätten. En större figurristning ligger i en privat trädgård och upptäcktes av fastighetsägaren under 1990-talet. Alla figurerna är här ovanligt grunt huggna. Bland annat finns ett skepp med besättningen som håller upp paddlarna i luften. Skeppet tycks kollidera med ett annat skepp (jämför med Tossene 108:1 i fältrapporten från 2002). På en annan hällristning hittade vi ett skepp och 17 skålgropar där det tidigare endast var känt en ensam skålgrop. Under slutet av veckan påbörjade vi arbetet med de många figurristningarna som ligger vid Bärby Västergård under det branta Buråsareberget.

Brastad 604 i Immestad, med utsikt mot kyrkan i

söder. Vi fann hällristningen för tre år sedan men har inte kunnat dokumentera den förrän nu. 

Det ensamma skeppet på Svarteborg 572:1 ligger vid foten det branta Buråsareberget på Bärby Västergård.

Svarteborg  596:1 vid Bärby Östergård ligger i en privat trädgård. Hällen är slät men har en stor skada

i mitten av ristningsytan.

Detalj från Svarteborg  596:1 med kolliderande skepp och något som liknar en glasögonfibula.

Svarteborg 574:1 vid Bärby Östergård. Ett dubbellinjigt skepp och 18 skålgropar på en häll där endast en skålgrop var känd tidigare.

Svarteborg 574:1 ligger i betesmark med exponering mot dalgången i nordöst.

Vecka 19-20

Dessa två veckor har vi på grund av ostadigt väder bara kunnat dokumentera en större figurristning, Svarteborg 13:2. Den ligger i närheten av det stora Bärbyskeppet som vi dokumenterade veckan innan. Båda dessa ristningar var kända av Baltzer (plansch 17, avbildning 1 och 2).  Liksom Bärbyskeppet finns det på Svarteborg 13:2 ett skepp med så kallade solstativ, fast här är det inte mindre än fyra solar på samma båt! Ristningen innehåller bland annat också ett löst solstativ, en voltigör och flera människofigurer med markerade axlar. Två fotsulor, en helt uthuggen och en konturristad är nyfynd. Hällen är bitvis hårt vittrad och fler figurer har troligen funnits.

Vi har tillbringat mycket tid på kontoret med att efterbearbeta vårt material. Särskilt har vi ägnat mycket tid till ristningarna på Lökeberg i Foss socken som vi snart hoppas kunna publicera i en tryckt rapport. Under kontorstiden har vi även blivit förevisade 3D-fotografering och laserscanning av hällristningar av forskare från Universitet i Wien.

Del av Svarteborg 13:2. Det övre skeppet har huggits till i omgångar. Besättningens ben är betydligt djupare huggna vilket tyder på att skeppet från början bara haft bemanningsstreck.

Svarteborg 13:2 i exponerar mot Dingleslätten. Slätten var under bronsåldern ett grunt sund.

Vecka 18

Detta var en kort vecka, endast tre fältdagar. Men vi fick gjort en hel del trots detta. I Håby socken dokumenterade vi de sista lokalerna, och socknen är nu helt klar. Vi har gjort en del nyfynd i socknen, men bara skålgropar. De mest figurliknande hällristningarna i socknen är på Håby 2:2 som ligger på ett stort gravfält på Backen, inte långt från den större gården Håby-Torp. På hällen finns flera så kallade cup and rings, bland annat en oval sådan. På åsen där hällristningen ligger finns flera stora gravfält.

I Svarteborgs socken gjorde vi tre nyfynd med skålgropar på östra sidan av E6:an, i ett område inte långt från Dingle. Här hittade vi också tre gravar, en hög och två stensättningar, med en diameter större än tio meter. Hällristningarna och gravarna ligger högt på en ås med exponering mot Dingleslätten.

På fredagen dokumenterade vi den första bildristningen i Svarteborg, det stora och kända Bärbyskeppet.  

Håby 2:2 på Backen, inte långt från Håby-Torp. Hällen ligger mycket vackert i ett lövträdsbevuxet gravfält.

Nyfynd i Svarteborg sn, Södra Lågum. I bakgrunden, strax vänster om det det ensamma lövträdet i mitten av bilden, syns en av gravarna. Längre bak anar man Dingleslätten.

Det stora Bärbyskeppet, Svarteborg 13:1, uppmålat.

Observera vapnen som människofigurerna har i

händerna. De ser två-ledade ut, och liknar inte alls

de yxor som tidigare imålningar av hällen visat. 

Vecka 17

Vi inledde veckan med att dokumentera tidigare kända och nyfunna skålgropslokaler i Foss och Håby socknar. I Foss socken fann vi en skålgropslokal med ett 50-tal skålgropar som var helt övertorvad. Vid avtorvningen syntes enstaka skärvstenar, bränd lera och en mynningsbit av keramik i den uppspruckna berghällen. Vi avbröt därför vidare avtorvning av hällen. Läget för lokalen kan inte bli mer centralt på Tungenäset. Det ligger på ett åkerimpediment vid Närestad, varifrån man ser hela den centrala dalgången på Tungenäset från Foss kyrka till Lökeberg och med det stora Pilegårdsgravfältet strax intill på andra sidan bäckravinen.

Ett annat större nyfynd av skålgropar gjordes i Håby socken vid Önne, där en lokal med ett 30-tal skålgropar påträffades. Lokalerna påminner mycket om varandra. De låg båda på övertorvade, flacka gnejshällar av dålig kvalité mitt i jordbruksmarken. Skålgropslokalerna i den norra delen av Håby socken verkar ha ett annat gemensamt drag. Många av dem ligger på plana ytor invid en bergskant på relativt höga impediment.

Vädret blev sämre på onsdag och torsdag så vi passade på att göra en del inomhusarbete på kontoret på Vitlycke museum, samt besöka de stora utgrävningarna som pågår inför den nya E6:an genom världsarvet.

Nyfynd av ett 50-tal skålgropar vid Närestad i Foss socken. Foto mot söder. Det stora

Pilegårdsgravfältet ligger i granskogen på andra sidan bäckravinen.

Nyfynd av ett 30-tal skålgropar vid Önne i Håby

socken.

Håby 11:1-2 i Västra Solberg är ett typiskt exempel på hur många skålgropslokaler är placerade på toppen av högre impediment inom den norra delen av socknen.

Vecka 16

Första veckan i fält bjöd på ostadigt väder, men vi har trots det hunnit vara i fem socknar. Vi började säsongen med att göra en mindre utredning i Brastad socken på uppdrag av Bohusläns museum.  Vi har också gjort ett kort besök i Tossene socken, där Ingmar som arbetar med landskapsvård runt kyrkan, visade oss flera nyfunna hällristningar. Vi hoppas kunna dokumentera dessa då det blivit lite torrare.

Vårens egentliga dokumentationsarbete ska bedrivas i de tre socknarna Foss, Håby och Svarteborg, samtliga i Munkedals kommun. Redan första veckan har vi gjort nyfynd i samtliga dessa, samt dokumenterat både nyfynd och redan kända ristningar i socknarna. Dock endast skålgropslokaler än så länge.

I Håby socken är det sedan tidigare känt 18 hällristningslokaler, varav 1 är bortsprängd, alla skålgropslokaler. I Svarteborg är det betydligt fler kända, 66 stycken, varav 6 undersökta och borttagna och 3 uppgift om. Flera av ristningarna i Svarteborg består av stora och intressanta bildristningar, varav flertalet aldrig blivit dokumenterade eller publicerade. Samtliga tidigare kända ristningar i Svarteborg ligger på västra sidan av Dingleslätten.

Nyfynd i Svarteborg socken på gården Leråker. Den första kända hällristningen på östra sidan av Dingleslätten.

Håby 4:2, Gläborg, alldeles vid motorvägen. Håby 4:1 sprängdes bort i samband med motorvägsbygget.

Håby socken, nyfynd vid Gläborg, ligger på en bergsklack endast 1 meter från den nyanlagda grusvägen.

Foss 20:1 på gården Berg. Alla fem groparna ligger på rad längs bergskanten.

Nyfynd i Foss socken på åsryggen i Kampstorp, inte långt från E6:an.

Tegneby 272:1 i Hoga. Den sista av de tidigare kända hällristningarna som vi dokumenterade på Orust.

Andreas dotter Julia är gymnasie-studerande och gör en film om oss som specialarbete. Här filmar hon på häll Tegneby 141:1 vid Prästgården.

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar

Vitlycke Museum, Vitlycke 2,

457 93 Tanumshede

Mail info@hallristning.se

 

Bankgiro: 5034-0132