Fältrapport

Vi fältarkeologer som arbetar med dokumentationen och skriver dagboken är:

Andreas Toreld, Tommy Andersson och under hösten även Martin Toresson.

 

Fältsäsongen 2010

Vecka 37-38 

De två sista fältveckorna i år bjöd på ett varierat höstväder. Vi har lyckats dokumentera färdigt alla tidigare kända hällristningar på Bokenäs och de flesta av nyfynden. Totalt hittade vi 9 nya skålgropslokaler i socknen. Vi inventerade även socknarna Skaftö och Dragsmark under en fältdag, men utan att finna något trots bra lägen och bra ljusförhållanden. Dessa båda kustnära socknar verkar inte ha inspirerat till ristande under bronsålder.

Under två regniga dagar fick vi besök av hällristningsveteranerna Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam. Vi visade runt bland våra nyfynd på Stångenäset och Sotenäset under trivsamma förhållanden.

Den sista veckan har Andreas och Martin avslutat säsongens arbete ensamma då Tommy vänt sin expertis i riksantikvarieämbetets tjänst på Gotland. Till våren startar återigen dokumentationsarbetet, och då i Foss socken, med den stora Lökebergsristningen som den största ristningen på Tungenäset.

På återseende till våren och den nya fältsäsongens start i april.

 

 

Nyfynd, skålgropslokal i Lanehed, Bokenäs sn. 

Nyfynd skålgropslokal i Västra Stale, Bokenäs sn.    

Bokenäs 443:1. Registrerad av Sven-Gunnar och Kenneth, 1990.

Nyfynd, skålgropslokal i Lycke, Bokenäs sn.

Bokenäs 443:1. 77 skålgropar på en brant 

sluttande häll.

Kenneth och Sven-Gunnar studerar vår nyfunna 

hällmålning i Lyse socken.

Vecka 36

Den här veckan har gått i nyfyndens tecken, med tio dokumenterade nyfynd. Vi har även haft en stor geografisk spridning, då vi arbetat i fyra olika socknar.  I Rixö (Brastad sn) avslutade vi förra veckan med att ta en sista titt i området och vi lokaliserade ett lovande läge i anslutning till 137:4. Den här veckan avtäckte vi hällen som visade sig ha ytterligare ett årder.

Under en snabb avstickare till Bokenäs sn dokumenterade vi två hällar, varav ett nyfynd. Vi fortsatte sedan till ett område runt Häggvall på gränsen mellan Lyse och Brastads sn. I området fanns inga kända hällristningar, men efter en dags nyletande hade  vi hittat 8 nyfynd. Den största hällen hade bl.a. 7 skepp och 1 djurfigur på en svagt sluttande häll på ett idealiskt läge ute i en hage. En annan stor häll i området hade 97 skålgropar och ett skepp. Den hällen ligger precis vid ett hus, och hällen fortsätter under en träterrass, så här kan finnas fler ristningar.

I slutet av veckan åkte vi för att visa Martin T en häll i Bro sn som dokumenterades för några år sedan. Vi såg nu några djurfigurer som vi missat, och beslöt att göra en ny dokumentation av hällen.

Bokenäs 117:1, med framrusande tjurar. 

Nyfynd på Häggvall i Lyse sn.

 

Nyfynd vid stuga i Brastad sn, vid gränsen till

Lyse sn.

Nyfynd på Åker i Bokenäs. 

Del av ytan med skepp, det största är 1,2 m

långt.

Bro 33:1. En ovanligt brant och svårarbetad häll.

Bro 33:1.

Bro 33:2. Människofiguren längst till höger är nyupptäckt.

 

Vecka 35

Denna vecka dokumenterade vi klart hällristningarna i Rixö samhälle.  Den största av ristningarna är Brastad 137:1-2 som är 12x12 meter stor och innehåller flera intressanta figurer. Nedre delen av hällen avbildades redan av Baltzer på 1870-talet, men var vid Ekhoffs inventering på 1880-talet övertäckt. Vid fornminnes-inventeringen 1969 registrerades bara övre delen och den beskrevs ligga i närheten av Baltzers avbildade ristningar. Vid vår dokumentation har vi avtäckt hela hällen vilket visade att det var delar av samma häll. Dessvärre är stora delar av de av Baltzer avtecknade ristningarna bortsprängda vid breddning av lands-vägen.

Nedre delen av Brastad  137:1. Notera sprängkanten nedanför svärdslyftarna.

Nedre delen av Brastad 137:1 enligt Baltzer Pl. 11 och 12 avbildning nr 3.

 

På övre delen av samma häll finns Brastad 137:2, med den stora Grisflocken, som upptäcktes av Sven-Gunnar Broström och Kenneth  Ihrestam. Detta är en av få hällar med grisar i Bohuslän. Grisar brukar förknippas med Östergötlands hällristningar.

Grisflocken på Brastad 137:2. Skeppet av järnålderstyp i mitten av bilden avbildades redan av Baltzer. 

 

I backen en bit ovanför 137:2 finns ytterligare två hällar med undernummer 3 och 4. Den senare domineras av 11 åder, varav 4 är nyfynd. På hällen finns också flera skepp av äldre bronsålderstyp med styråra och 2 människofigurer, varav en svärdslyftare.

Fem årder på Brastad 137:4. De tre till höger på bilden är nyfynd.

 

100 meter från Brastad 137:1 finns 492:1-3. På de senare finns bland annat  flera skepp, djur och tre svärdslyftare, varav 2 tycks stå en Garde.

Två av skeppen på Brastad 492:1.

Svärdslyftare på 137:1, 137:4 och 492:3.

 

 

Vecka 34

Den gångna veckan bjöd på blandat väder, vilket för oss betyder blandade arbetsuppgifter. Lite eftersläpande administration och städning av arkivet inledde veckan, samt tid att förbereda dokumentationen av arbetet på Bokenäs vid ristningslokalerna i Svepetorp och Åker.

Bokenäs 105:1 på gården Åker, del av ytan. Ristningen är den till ytan största i Bokenäs sn. På den kraftigt vittrade hällen finns flera fragmentariska skepp och en märklig "skalbaggeliknande" figur.

 

Onsdag morgon gravlades Göran Andersson i Tossene kyrka. Görans digra arbete som inventerare har länge varit en inspiration för oss, och därför tog Tommy och Andreas ett sista farväl å stiftelsens vägnar. Göran har hittat hundratals ristningar bl.a den stora Åbyhällen och voltigören som är stiftelsens logotyp.

Under arbetet med framtagning av kända hällristningar tog vi chansen att leta efter nya hällristningslokaler, och Martin T hittade sin första ristning. 31 skålgropar blev resultatet på en helt okänd, men väl belägen häll.

På torsdagen fick vi till slut det väder vi väntat på, och lyckades att dokumentera 9 hällristningar, inklusive alla kända figurristningar i Bokenäs socken och två nyfynd.

Tommy, Andreas och Martin T i arbete med

Bokenäs 39:1. På hällen finns ett skepp och

ca 90 skålgropar.

Martins skålgropsnyfynd vid Svepetorp.

Efter denna mycket blandade men produktiva vecka gav vädrets makter oss en regnig fredagseftermiddag att åka hem på.

På söndagskvällen var vi åter tillbaka i fält, nu för en publik nattvisning av några av vårens spektakulära nyfynd i Brastad. Detta var ett samarbete med Vitlycke museum på arkeologidagen.

 

 

Vecka 33

Den första av höstens sex fältveckor är igång. Denna fältsäsong har vi hjälp av Martin Toresson, som under sommaren arbetat på Vitlycke museum. 

Ett mindre område runt Rixö kvarstår att dokumentera i Brastad sn. Samtidigt har vi påbörjat fältarbetet i Bokenäs sn. Antalet kända hällristningsytor i Bokenäs är 29 stycken, varav endast tre innehåller bildristningar. Det låga antalet bildristningar beror sannolikt på att berget här består av gnejs, vilket inte är lika lämpligt för hällristningar som granit. I de tre angränsande socknarna Dragsmark, Högås och Skaftö finns inte en enda känd hällristning.

Hällen är skyltad av hembygdsföreningen, men ändå ganska svår att hitta till. Ristningen ligger på en liten slät, svart häll, vilken lämpade sig väl för frottage. Vid dokumentationen framkom två tidigare okända skepp och några skålgropar.

Hällristningsblocket Bokenäs 118:1. Blocket är sprucket i två delar.

 

Den andra stora hällristningen som vi dokumenterat denna vecka är Bokenäs 118:1, som ligger i Bön. Ristningen består av ca 160 skålgropar, några rännor och uthuggna ytor, belägna på flera sidor av ett stenblock. Bergarten var mycket vittrad, mjuk och grovkornig, vilket gjorde det svårt att bedömma det exakta antalet skålgropar. Hällristningsblocket ligger vid den gamla landsvägen, och det finns ytterligare några skålgropsförekomster i fast berg i området.

 

 

Vecka 23

Vårens sista fältvecka präglades av ostadigt väder, så vi ägnade början av veckan med att besöka våra kollegor i Tjust på Östkusten. Sven-Gunnar Broström, Kenneth Ihrestam, Roger Wikell och Joakim Goldhahn visade oss runt bland alla sina nyfynd bl.a. Casimirsborg. Hällristningarna i Casmirsborg ligger i ett vackert pastoralt landskap som knappast förändrats sedan bronsåldern. Här finns gravrösen, skärvstenshögar och naturliga hamnlägen vid en havsvik. Ristningarna är av olika karaktär, från de största skålgroparna till ristningar som är så tunt inhuggna så att linjerna inte går att känna, utan bara syns som en vit ”skugga” i berget.

Joakim, Kenneth, Andreas och Sven-Gunnar vid

en häll med stora skålgropar. 

Joakim beskriver landskapet för Tommy och

Sven-Gunnar.

Hällristningen vid Hjortekrog syns som vita

"skuggor" i kvartsithällen. 

Senare delen av veckan har vi förberett inför höstsäsongen, som börjar den 16 augusti 2010. Det återstår nu bara ett mindre område i Rixö, sedan är alla kända hällristningar Lysekils kommun (Brastad, Bro och Lyse socknar) dokumenterade.

 

 

Vecka 22

Några mindre ristningar och två stora dokumenterades. De två stora var ”surdegar” som normalt ligger i kraftiga vattenrinningar, Lyse 70:1 och Brastad 108:1. Lyse 70:1 är avbildad av Holmberg (fig 138), men inte av Baltzer. Hällristningen är den till ytan största i Lyse socken och tog flera dagar i anspråk att dokumentera.  Det var mödan värt då flera tidigare okända figurer upptäcktes, såsom ett svärd i naturlig storlek, ett skepp med trädfigur ombord och en spjutlyftare.

Sven-Gunnar och Andreas studerar hällen.

Lyse 70:1, översikt över hällen. Notera skeppet med trädfigur i förgrunden.

Vackert skepp överhugget av spjutlyftare.

Skepp och svärd.

Ännu ett vackert skepp med hästhuvudstävar.

Frottage av svärdet.

Svärdet är 75 cm långt, men har ursprungligen varit något längre då spetsen fortsätter in i en vittringsskada. Det har ett korsformigt fäste av en typ som enligt Montelius kan dateras till Bronsålderns period IV (se Montelius Minnen från vår forntid nr 1077 och 1080). Svärdet är överhugget av ett skepp som troligen är från samma tid. Detta är det första bronsålderssvärd i naturlig storlek som är känt på de Bohuslänska hällristningarna. Svärd i naturlig storlek är främst kända från Östergötland. Dessa brukar dateras till äldre bronsålder. Ett svärd som kan vara samtida med svärdet från Lyse är det på hällristningen Fårö 379:1 som hittades av Sven-Gunnar Broström under slutet av 1990-talet.

Brastad 108:1, känd under namnet ”Skeppshällarna” åtminstone sedan tidigt 1800-tal. Avbildad av Åberg 1837, Holmberg 1848 och Baltzer 1870-tal. Figurerna är mycket djupt huggna men slitna då de legat i en äldre vägsträckning. Den innehåller många skepp men även tre djupt huggna mansfigurer som påminner om liknande figurer i Tanum. En intressant nyupptäckt var att ett av skeppen hade bemanning med tunt ristade paddlar. 

Brastad 108:1, Skeppshällarna.

Stora mansfigurer på Skeppshällarna.

Skepp med hästhuvudstäv.

Mansfigur huggen över skepp.

Skepp med paddlande besättning.

Vecka 21

Vi dokumenterade ett stort nyfynd i Medbo, i början av den dalgång som leder in till Holländaröd/Hjälmedal. Även här fanns ”svärdslyftare”, denna gång sex stycken över ett två meter långt och mycket djupt hugget skepp. När vi fann hällen stack endast en del av skeppets stäv fram, resten av den stora hällen var då övertäckt av sten och sentida avfall. Hällen är mycket ojämnt vittrad. Partiet med vattenrinning är extremt välbevarad och slät. Vid sidan av rinningen är berget så vittrat att endast djupare figurer finns kvar. Vid en närmare studie visade sig några av figurerna ha avbildats av Lennart Åberg vid ett besök 1837. Sedan dess har inte ristningen omnämnts, varken av Holmberg, Baltzer eller vid senare inventeringar.

Nyfyndet vid Medbo.

Det två meter långa skeppet och svärdslyftarna.

Åberg 1837. 

Frottage av samma yta.

Toreld & Andersson 2010.

Vi dokumenterade även den figurtäta ristningen Brastad 141:2 vid Bräcke. Den hittades av Baltzer på 1870-talet. Den innehåller bland annat många timglasfigurer, några fåglar, män med stora händer samt lösa handfigurer, en vagn och två årder.

Tommy, Martin och Andreas framför Brandskogsskeppet i Uppland.

 

I slutet av veckan dokumenterade vi några hällristningar i Medbo och Bräcke och ägnade resten av tiden till att gräva fram hällristningar. Stiftelsens grundare Aina Barnevik besökte oss i fält tillsammans med några väninnor.

Brastad 476:1. Ristningen hittades av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam 1993.

Översikt över den stora nyfunna hällen i den privata trädgården.

Del av hällen med skepp från äldre bronsålder.

Sveriges äldsta bevittnade mord?

Svärdslyftare.

Del av hällen med skepp från yngre bronsålder.

Några vackra skepp.

Del av hällen med ormslinga. Här syns också

hällens enda sentida ristning: 1914.

Brastad 126:2. Skeppet var känt sedan tidigare, medan människofigurerna är nyfynd.

 

 

Vecka 17 & 18

Under dessa veckor har vi varit kvar i dalgången vid Holländaröd och Hjälmedal. Antalet nyfynd, både nya hällar och figurer på redan kända hällar, har överskridit våra förväntningar. Figurerna är dessutom ovanliga och detaljrika. Bland annat människofigurer med tydliga svärd i händerna, vilket inte är känt utanför denna avgränsade dalgång; människofigurer som siktar på varandra med pilbågar (se vår facebooksida); vackra skepp från olika perioder; Bohusläns vackraste och detaljrikaste vagnsfigur och fågelfigurer som går att artbestämma till tjädrar.  Ändå har vi de största nyfynden i området kvar att dokumentera.

Brastad 106:1, skepp från äldre bronsålder.

Sentida "fiskebåt" hugget över det nedre

skeppet.

Brastad 107:1, över 8 meter lång hällristning.

Brastad 107:1, överst skepp från äldre bronsålder, underst ett från yngre bronsålder. 

Brastad 129:1, med bl.a. tre människofigurer 

med svärd. 

Nyfynd ovanför Brastad 106:1, skepp och

parställda hästar, yngre bronsålder. Sentida

"gubbe" överst till höger.

Brastad 107:1, bronsåldersskepp med lurblåsare.

Brastad, nyfynd, i mitten ett skepp från en bit

in i järnåldern.

Brastad 107:1, överst bronsåldersskepp, därunder

ett tunt hugget skepp från järnåldern och underst en människofigur med svärd i handen.

Brastad 128:1, hällen är känd sedan tidigare, men skeppet överst och vagnsfiguren är nyfynd.

Brastad 128:1, vagnsfiguren. 

Brastad 128:1, vagnsfiguren.

Brastad, nyfynd på två klipphyllor. På klipphylla överst t.v. är Brastad 128:1 med vagnsfiguren.

Brastad, nyfynd Tjäder, miljöbild.

Övre delen av hällen. Det nedre skeppet är

1,4 meter långt.

Brastad, nyfynd Tjäder.

Mellersta delen av hällen, med "dansarna".

Vecka 16

Denna vecka dokumenterade vi ett stort nyfynd i Rörvall, som vi hittade redan förra året (Se vecka 24, 2009). 

Hällen låg helt öppen, men på grund av hällens dåliga och vittrade tillstånd, hade ristningarna inte observerats tidigare. Ristningens hela yta är 6,5x4,5 m och består av elva skepp, två "dansare" och några skålgropar. De längsta skeppet är 1,4 meter långt.

Hela hällen fotograferad nedifrån.

 

Under två dagar hade vi hjälp av Andreas Skredsvik, Göteborgs Universitet, för att mäta in hällristningarna med GPS. Under dessa dagar mätte vi in 69 ristningar, med en felmarginal på under 1 meter. Detta får anses som en bra noggrannhet, då flera hällristningar låg i tät skog, och de flesta ytorna är betydligt större, felmarginalen hamnar inom hällens yta.

I slutet av veckan dokumenterade vi en häll som varit känd tidigare, men som bjöd på en överraskning. Tidigare var en människofigur med ringkorskropp, några skålgropar och en linje känd. Nu visade det sig att det var två människofigurer, vilka båda håller i varsitt mycket tydligt svärd! Men detta var inte den enda överraskningen, hällen visade sig vara MYCKET STÖRRE än vi anat. Mer om detta när vi grävt fram allt.

Unika människofigurer med dragna svärd i händerna. Brastad 139:1.

 

 

Vecka 15

Årets första fältvecka i Brastad bjöd på fantastiskt fint vårväder med sol och klar luft. Det vågade man inte hoppas på efter en vinter som aldrig verkade ta slut. Agaton production var här och filmade inför ett inslag som troligen kommer att sändas i Vetenskapens Värld den 18 maj. Stiftelsens ordförande Lasse Bengtsson deltog tillsammans med hällristningsforskarna Li Winter och Åsa Fredell.

Vi dokumenterade ett nyfynd som vi gjorde i Bräcke under hösten. En fin liten ristning med fyra skepp av järnålderstyp och en liten fotsula, endast 20 cm lång.

Nyfyndet i Bräcke med järnåldersskepp.

Nyfyndet i Bräcke, övre delen. 

Brastad 124:1.

Den lilla foten i Bräcke.

Brastad 267:1, detalj på Baltzers skepp.

Vi dokumenterade även en ristning i Ödsmål (Brastad 124:1) föreställande en man som jagar eller driver en djurflock med en skällande hund, samt ett skepp med spiralformade hästhuvudstävar. Två liknande skepp dokumenterade vi även i Bräcke (Brastad 267:1). Det ena av dessa skepp avbildades redan av Baltzer på 1870-talet, men har sedan dess beskrivits som ej återfunnet. Veckan avslutades med flera fina nyfynd i Holländaröd, men mer om detta längre fram.

Bokenäs 31:1. Skalan är 25 cm lång.

 

Den första ristningen vi dokumenterade på Bokenäset var Bokenäs 31:1, som ligger i Bönneröd. Denna häll hittades redan 1887 av arkeolog Gabriel Gustafson. Ristningen beskrevs då som bestående av: "två fartyg, af hvilka det ena mycket otydligt. Båda bildande endast af några linier, två skålformiga hålor, stående vid ena fartyget. Från den ena syns ett svagt, något böjdt streck utgå."

Brastad 141:2, hela ytan.

 

 

Vecka 20

De första dagarna denna vecka tillbringade vi på Einar Kjellén Seminariet i Enköping. Det är alltid roligt att träffa kollegor. Vi passade också på att titta på en del av Upplands hällristningar, bl.a. det stora Brandskogsskeppet, som Einar Kjellén hittade år 1925.

Brastad 141:1. Ristningen hittades av Baltzer på 1870-talet, Pl 11&12, afbildn. n:o 5.

 

 

Vecka 19

En kort vecka, med bara tre arbetsdagar. Men vi fick äntligen möjlighet att dokumentera vårt till ytan hittills största nyfynd; en 16 x 5 meter stor häll inom en privat tomt. Tack Eva och Nisse för all hjälp när vi härjade runti er vackra trädgård! Den stora hällen upptäckte vi redan vecka 16 när vi skulle dokumentera den tidigare kända ristningen Brastad 139:1. Det krävdes dock mycket grävande innan vi kunde avgränsa hela ristningsytan. Hällen innehåller många välhuggna och ovanliga motiv. Exempelvis en man som lyfter sitt svärd över huvudet, tre tjädrar, en ormslinga, timglasmotiv, flera vackra skepp med hästhuvudstävar och en helt unik scen med en man som sticker ner en annan man med sitt spjut. När vi var färdiga med vårt arbete på hällen kom tidningen Bohusläningen och gjorde ett reportage som publicerades under lördagen. Vi hann även dokumentera ytterligare några ristningar i Holländaröd. Bland annat Brastad 126:2 med nyupptäckta bågskyttar som siktar på varandra och två män med korta svärd i händerna. 

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar

Vitlycke Museum, Vitlycke 2,

457 93 Tanumshede

Mail info@hallristning.se

 

Bankgiro: 5034-0132