Fältrapport

 

Vi fältarkeologerna som arbetar med dokumentationen och skriver dagboken.är: Andreas Toreld och Tommy Andersson.

 

 

Fältsäsongen 2008

Vecka 20

 

Sista fältveckan under våren i Lyse

Även sista veckan har vi tur med vädret. Fem fältveckor i rad utan regn – kan det bli bättre?

Regnet och kylan kommer lagom till helgen.

Flera hällar som tidigare varit för blöta kan dokumenteras under den sista veckan. De två största hällristningarna i Lyse återstår dock ännu att dokumentera. Den nyfunna hällmålningen på Lyse 142 uppmärksammades av en del media. TT gjorde en intervju med Tommy, vilket fick till följd att fyndet presenterades i DN, GP m fl tidningar samt på Text-TV. Bohusläningen och Lysekilsposten skrev egna, mer omfattande artiklar och Radio Väst gjorde en längre intervju på plats.

 

Ett av skepp av mycket tidig karaktär. Beläget inte långt ifrån strandkanten under äldre bronsålder.

Vecka 19

 

Unikt fynd av hällmålning i Lyse.

I samband med hällristningsdokumentationen av Lyse 142 påträffade Tommy Andersson och Andreas Toreld en till nu okänd hällmålning föreställande ett skepp. Sedan tidigare är ett fåtal hällmålningar kända i Västsverige. Det som gör detta nyfynd unikt är att målningen är på samma yta som en hällristning.

Hällbilderna på Lyse 142 är belägna på en lodräd klipphäll under ett överskjutande klipparti. Detta har gjort att bevarandeförhållandena varit exceptionellt bra. Tack vare dessa omständigheter syns de inknackade hällristningsskeppen fortfarande som ljusa linjer. Hällmålningsskeppet är 55 cm långt, dubbellinjigt och med

bemanningsstreck. Färgen är ljust roströd och mycket otydlig. Målningen går delvis över två hällristningsskepp av liknande typ, vilket visar att hällmålningen är yngre än hällristningsskeppen. Dessa är i sin tur typologiskt daterade till yngre bronsålder (ca 1000-500 f.Kr.). Troligen är målningen gjord något senare än ristningarna, men under samma

tidsperiod. Tack vare att hällristningarna är ljust vita och färgen på det målade skeppet fortfarande finns bevarad, visar detta att hällristningsskeppen aldrig bör ha varit imålade. Om så varit fallet, så hade färgen i de huggna linjerna även varit bevarad. Detta tyder på att hällristningarna (eller åtminstone inte denna) aldrig varit imålade, utan att de vita

nyhuggna linjerna varit tillräckligt för att ristningarna skulle synas. På Lyse 142 finns även några ristningar från 1900-talet. Dessa syns som något vitare linjer på hällen. Dessa går över både de förhistoriska ristningarna och målningen. Några sentida målade bokstäver syns även vid sidan om ristningen.

Målningen har besiktigats av professor Jarl Nordblad och doktor Johan Ling från Göteborgs universitet, samt antikvarie Lasse Bengtsson från Vitlycke museum, vilka alla betygar målningens äkthet.

De nämnda personerna ingår även i styrelsen för Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar.

 

 

Kalkering av hällbilderna på Lyse 142 gjord av Tommy Andersson och Andreas Toreld.

De rödprickade figurerna återger hällmålningen. De svarta figurerna är hällristningar och de blå är  sentida ristningar och målningar.

Tommy studerar hällmålningen.

Vecka 19

Det fina vädret har gjort att det har varit en intensiv vecka. Vi har dokumenterat flera ristningar. Under slutet av veckan har vi dessutom haft flera besök från bl.a. Universitetet i Göteborg, Länsstyrelsen och sponsorer. Tisdagskvällen var en mycket spännande kväll. På en dryg timme hittade vi tre nya hällristningar, varav två syns nedan. Vid nattbelysningen senare samma kväll hittades dessutom ett 1,7 meter långt skepp på en tidigare känd hällristning i Slättna.

Liten häll med män och skepp.

Ett välgjort skepp på en liten hällavsats.

Vecka 18

Det har varit en kort vecka som började med att vi grävde fram flera ristningar som sedan undersöktes närmare och nattlystes.  Den mest intressanta hällristningen som dokumenterades var RAÄ 141:1 i Slättna. Hällristningen utgörs av ett magnifikt skepp som dokumenterats redan på 1840-talet och finns med i Holmbergs Skandinaviens hällristningar från 1848. Ristningen var då tydlig men är idag mycket sliten, främst på mitten där den nästan helt är utplånad. Förmodligen har en väg till ett stenbrott gått rakt över hällen.

 

Dokumentationen inleds med

att ett frottage görs av hällytan.

Uppmålning med kritfärg. Ristningen är närmare två meter lång.

Ristningen kalkeras. Desto mörkare, desto djupare huggning. De blå strecken på kalkeringen markerar sentida inhuggningar, delvis i de forntida ristningarna.

Vecka 17

Vårsolen fortsätter att skina på oss från en klarblå himmel. Vi jobbar med hällristningar i området runt Slättna som är själva kärnan i socknens ristningsområde.

På måndagskvällen är vi ute och belyser några hällar med släpljus. På en av ristningarna är tidigare känt bl a 14 skepp och 3 fotsulor. Vid närmare granskning visar det sig finnas 10 fotsulor.

Dessa är placerade tre rader så att det ser ut som om tre personer gått över hällen. Det finns exempel på att djurspår huggits in på detta vis, men inga tidigare exempel på människospår i liknande rader.

På en annan häll dokumenterar vi små människofigurer som går i tre rader eller processioner.

Ett par meter ifrån processionshällen gräver vi fram ett mycket välbevarat litet skepp som ligger på ett ovanligt blankt och ovittrat berg.

Vecka 16

Fältsäsongen börjar med bästa tänkbara väder, sol hela veckan. Enda problemet är att det myckna regnandet tidigare under våren gjort att det rinner mycket vatten över flera av hällarna.

Under veckan har vi dokumenterat hällristningar i Häggvall, Hamre och Djupedal.

Ristningen i Hamre är den enda kända i östra delen av Lyse socken. Terrängen är mer kuperad och högre belägen än området väster om järnvägen.

Vid Hamreristningen gjordes ett nyfynd av ett vackert skepp med hästhuvudstäv, vilket daterar skeppet till den yngre bronsålderns period V

Vecka 37

 

Sista fältveckan i Lyse

Under årets sista fältvecka dokumenterar vi till slut färdigt hällristningsområdet på Lyse 69. De två nyfunna ristningarna på Klättene som vi fann förra veckan blir även färdiga. Det visar sig att den ena hällen enbart består av skålgropar, den största av dem hela 10 cm i diameter och 2 cm djup! Den andra hällen innehåller förutom skålgropar även två män och ett skepp. Båda hällarna är mycket grova och vittrade, säkerligen har här funnits fler figurer som inte längre är synliga. Hällarna ligger nära en bäck och är de enda kända på den östra sidan av denna dalgång.

Under den sista veckan jobbar Andreas tillsammans med Benjamin Grahn-Danielsson, då Tommy rest till Tyskland för att studera vinkultur.

Nyfunnen ristning på Klättene

Vecka 35-36

 

Hösten i Lyse

Höstens dokumentationsperiod i Lyse socken bjuder inte på samma strålande väder som vårens. Det regnar mer eller mindre varje dag. Vi lyckas trots allt dokumentera färdigt en ristning på Slättna (Lyse 327) som vi påbörjade i våras. Ristningen består mestadels av skepp, varav ett djupt hugget som ligger delvis dolt under ett stort stenblock placerat där under senare tid.

Vi hinner nästan dokumentera färdigt socknens största hällristningsfält (Lyse 69) som är uppdelat på 16 kända ristningsytor. Vi finner dessutom ytterligare tre små ytor inom fältet. Flera av fältets ristningar är avbildade i Holmbergs Skandinaviens hällristningar från 1848. Här finns fler fina ristningar med bland annat komplicerade skeppsmotiv, processioner av människor och en flock med tranor som tycks jagas av män med pilbågar.

Under de regnigaste dagarna gör vi fler nyfynd av skepp och djupa skålgropar inom gården Klättene på andra sidan dalgången av Lyse 69.

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar

Vitlycke Museum, Vitlycke 2,

457 93 Tanumshede

Mail info@hallristning.se

 

Bankgiro: 5034-0132