Fältrapport

 

Fältsäsongen 2002

Årets säsong i Tossene socken varade mellan 29 april och 6 september. Andreas Toreld var huvudansvarig i fält och närvarade under hela perioden, undantaget två veckor. Antalet deltagare har varierat, men alltid varit minst två stycken samtidigt. Följande personer har deltagit under kortare eller längre perioder: Camilla Olsson, Tommy Andersson, Kristina Cardevik, Lasse Bengtsson, Sven-Gunnar Broström, Lars Stridh, Hans Lundenmark samt doktoranderna Manolo Santos Estévez och Yolanda Seoane Veiga från universitetet i Santiago de Compostela, Spanien.

Totalt dokumenterades 111 ristningsytor fördelat på 61 lokaler. Av de 111 ytorna var 51 nyfynd (1 i  Askum socken), 7 ombedömda som naturbildningar alt. sentida ristningar, 2 ev. medeltida (Tångehällan) och 3 omdokumenterade på grund av att fler figurer uppmärksammats. De nyfunna lokalerna har fått RAÄ-nr 911-933.

Fältarbetet har bedrivits inom tre geografiskt separerade områden inom Tossene socken:

Område 1 i sydligaste delen av socknen. Gårdarna Stensjö, Långön, Lyckan, Djupedal, Legene, Kärr och Möhällern. Nyletning företogs i lämpliga lägen.

Område 2 i nordöstra delen av socknen. Gårdarna Berg, Backa, Ävja och Fålbengsröd. Här fanns inte lika många kända ristningar som inom område 1, vilket gjorde den stora andelen nyfynd desto intressantare. Tre tidigare kända lokaler på Fålbengsröd visade sig vara sentida efterbildningar av hällristningar.

Område 3 vid Nordens Ark på Åby. Ingen nyletning företogs. Flera ristningar i området är sentida efterbildningar. Den stora Åbyhällen (Tossene 73) blev färdigdokumenterad, men flera mindre hällar återstår.

Arbetsgången på de flesta figurristningar har varit att först nattbelysa och sedan göra frottage. Ibland gjordes enbart ett arbetsfrottage, ibland även ett dokumentationsexemplar. Alla hällar som innehöll mer än en skålgrop kalkerades med tuschpenna på genomskinlig plast. Flertalet figurristningar kalkerades med ”dutt-teknik”. Tekniken är mycket tidskrävande, men används för att visa figurernas relativa huggningsdjup. Tidsaspekten gjorde att konturkalkering användes på exempelvis hällar som medförde svår arbetsställning eller vid ett annalkande regnoväder. Efter imålning med krita uppslammad i vatten fotograferades alla ristningar med både färgfilm och dia. Bilder togs på hela ristningsytan, detaljer och omgivande miljö.

Vid regn utfördes inomhusarbeten eller nyletning. Säsongen bjöd på ovanligt bra väder, särskilt under maj och augusti. Idealiskt vore att identifiering och nyletning av ristningar sker innan lövsprickningen på våren och själva dokumentationen under högsommaren.

Tossene 26:1 i Valla. Camilla Olsson för anteckningar

på uthusets trappa medan Andreas Toreld

fotograferar miljön.

Detalj från den stora Åbyristningen

Tossene 73:1, yta A.

Tommy Andersson pekar ut klipphyllan för den

nyfunna ristningen Tossene 932:1 i Backa. På

hyllan, som kan liknas vid ett altare, finns 41

skålgropar och en rännformig fördjupning.

Detalj från Tossene 77:2 i Lyckan med nyfunnen

procession av människofigurer längst ner på den

svårt vittrade hällen.

Detalj från Tossene 109:1 i Ävja. Två skadade

skepp med extrema spiralformade hästmular somstävdekorationer.

Nyfunna ristningen Tossene 928:1 i Berg. Hällen

är ganska vittrad och brant, vilket gjorde den

svår att dokumentera. Det längsta skeppet är

2,25 meter.

Detalj från den nyfunna hällristningen Tossene

923:2 i Legene. Den så kallade ”Legenenmannen”

blev årets bästa nyfynd. Han är 110 cm lång med helt uthuggen kropp och en överdimensionerad uppsträckt hand (se artikel i Adoranten 2003).

Hällen är mycket kraftigt vittrad, vilket bland

annat förstört mannens andra arm.

 

     

Nyfunna hällristningen Tossene 926:1 i Berg.

Ristningen låg i nedanför gårdens mangårdsbyggnad.

Ägaren hade hört äldre släktingar berätta om att

det skulle finnas ristningar på gården som sedan

fallit i glömska. Han blev mycket nöjd över att det

låg en sanning i dessa uppgifter.

Nyfunna hällristningen Tossene 923:1 i Legene. Hela hällen grävdes fram under ett upp till 30 cm tjockt lager med grästorv och lerjord. Ristningen var väl skyddad och i stort sett ovittrad. Den täcktes över igen efter dokumentationen.

Tossene 108:1 i Berg. Två vackra skepp från bronsålderns period V (900-700 f. Kr.) ser ut att

kollidera med varandra.

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar

Vitlycke Museum, Vitlycke 2,

457 93 Tanumshede

Mail info@hallristning.se

 

Bankgiro: 5034-0132